"Villainbrott – ett växande hot mot tryggheten"

torsdag 14 augusti 2014 07:11

Bostadsinbrott är det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Samtidigt är uppklarningsprocenten lägre än för andra brott. Det värsta med att utsättas för ett inbrott är inte att ens saker försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov, skriver Caroline Szyber (KD), riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson, och Carl-Johan Schiller (KD), gruppledare KD Lidingö, i denna artikel.

Som medborgare måste jag kunna lita på att ”mitt hem är min borg”. Men varje år anmäls nära 30 000 bostadsinbrott i Sverige. Inte minst här på Lidingö är det ett stort problem då inbrott i såväl villor som lägenheter ökat under sommaren. Varje inbrott är en fruktansvärd upplevelse för den som drabbas. Det värsta är inte att ens tillhörigheter försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Känslan när någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov. Otryggheten. Inte sällan flyttar den som varit utsatt för inbrott – känslan av intrång är alltför stor – och blir därmed dubbelt drabbad. Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning är bostadsinbrott det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Inte minst är oron stor nu under semestern.

Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är uppenbart.

Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i allmänhet bara för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för fler likartade brott. Så borde det inte vara. Kristdemokraterna och övriga Alliansen prioriterar kampen mot bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld. För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten, både den lokala och den mobila, måste prioriteras om vi ska minska inbrotten. Idag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har lägst uppklarningsgrad, endast fyra procent. Det är uppenbart att polisen behöver samarbeta mer över geografiska och organisatoriska gränser. Parallellt behöver målen för polisens arbete omformuleras. I dag är det för stort fokus på mätbara resultat, vilket kan leda till att lättare brott som ger hög uppklarandeprocent prioriteras framför svåra.

Vi anser att arbetet mot mängdbrott behöver vidareutvecklas. Stöld, skadegörelse och andra vanliga brott drabbar människor i vardagen. Fler brott måste klaras upp och handläggningstiderna behöver bli kortare.

Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.

Caroline Szyber (KD) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Carl-Johan Schiller (KD)
Gruppledare KD Lidingö

Dela "Villainbrott – ett växande hot mot tryggheten"

Kommentarer