Hersby: Vi får inte tilldelade resurser att räcka

tisdag 12 augusti 2014 16:49

En politisk debatt bör föras på sakliga grunder. Artikeln ”Det kokar på Hersby” är ingen bra grund för en sådan debatt. Det saknas inte alls tolv lärare i Hersby när höstterminen startar. I själva verket saknas inga lärare alls. Det finns behöriga kompetenta lärare till samtliga klasser och undervisningsgrupper när eleverna börjar skolan på måndag. Vad som däremot är riktigt är att det inför läsåret är tolv lärartjänster mindre på skolan.

Att det är på det här sättet beror (i storleksordning) på:
1) En volymminskning – dvs. färre elever. Årskullarna är just nu i bottenläge. En stor årskurs trea lämnade skolan och liten årskurs etta börjar skolan till hösten.

2) Resursbrist. Sedan förra hösten tillämpar Lidingös politiska majoritet den regionala skolpengen ”KSL – pengen”, som innebär att skolan fått ett mycket tungt sparbeting som innebär att det vi sparat på lägre hyreskostnader och effektivisering av organsationen, genom att koncentrera gymnasieskolan till en helhet, ätits upp av en lägre intäktsnivå på cirka 12 procent.

Det senaste sparbetinget innebär att lärare för en full tjänst nu i princip får undervisa i ytterligare en kurs jämfört med tidigare. Vad som i artikeln glömts bort är att detta, sex stycken hundrapoängskurser, nu är det vanliga måttet för en full tjänst i Stockholms läns gymnasieskolor.

När vi hade två gymnasieskolor hade vi en oacceptabelt hög hyreskostnad per elev. Det har vi inte längre. Vår hyreskostnad per elev ligger nu statistiskt någonstans i länets mittfåra.

Jag delar lärarorganisationernas oro över vad den ökade arbetsmängden innebär för skolans kvalitet. Det allvarliga, som jag ser det, är att vi trots de rationaliseringar och besparingar som gjorts ändå inte får tilldelade resurser att räcka.

Samverkansområdets 27 kommuner har olika ekonomiska system (d.v.s. olika system för vad skolan bekostar via skolpengen och vad kommunen bekostar centralt) och dessutom har kommuner olika kostnadsnivåer för lokaler och löner beroende på om man befinner sig i centrum eller periferin. Det ger inte konkurrens på lika villkor. KSL-pengen är otillräcklig för att driva en gymnasieskola med en budget i balans i Lidingö.

Min uppfattning är att Lidingö, liksom Stockholm och flera andra kommuner i samverkansområdet redan gör, borde sätta en egen skolpeng som ger gymnasieskolan en rimlig kostnadstäckning. Detta borde man kunna enas om över partigränserna i staden.

Tommy Sandebring
Chef för gymnasieskola och vuxenutbildning i Lidingö stad

Dela Hersby: Vi får inte tilldelade resurser att räcka

Kommentarer