"Det kokar på Hersby"

måndag 11 augusti 2014 00:01

På Hersby gymnasium startar höstterminen nästa måndag. Tolv lärartjänster har försvunnit eftersom antalet elever minskat.

Nästa måndag börjar höstterminen för eleverna på Lidingö. På Hersby gymnasium startar terminen med att tolv lärare saknas. Antalet tjänster har dragits ned eftersom skolan nu har färre elever, vilket betyder minskade inkomster. Därför måste lärarna nu öka sin undervisningstid för att kompensera för de tjänster som försvunnit. Hur det går ihop med det ofta uttalade “Lidingös ska ha Sveriges bästa skola” förstår inte Hersbys lärare. Lidingösidan har samtalat med några av dem.

Till för några år sedan var gymnasiepengen för Lidingös elever omkring 83000 kronor per läsår. Den låg då cirka 10 000 kronor högre än vad många gymnasieskolor i stockholmsområdet hade. Men 2012 sänktes denna peng till samma nivå som de flesta kommuner tillämpade. Lidingö stad är medlem i KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, och i KSL låg pengen på 73 000 kronor, vilket Lidingö sänkte till. Varför?

– Jo, för att elever från Lidingö som valde att studera i andra kommuner i länet fick ta med sig skolpengen. 10 000 kronor extra rann då alltså ut ur kommunen. Men när Lidingö fick en elev från Stockholm eller annan kommun, där man hade lägre peng, fick vi inte några extra pengar för att komma upp i samma nivå som vi själva hade. Nu är det ingen skillnad längre mellan Stockholm och Lidingö, säger Lars Magnusson, som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

– I och med övergången till KSL-pengen får Hersby nu cirka 10 miljoner lägre i anslag varje år enligt formeln 10 000 kronor x 1000 elever.

Vad innebär detta för Hersby?
– Vi får nu cirka 73 000 kronor per elev. Pengarna ska räcka till allt. Den största posten, mellan 60 och 70 procent, utgör löner för lärare. Den näst största posten är hyror för lokalerna. Det som återstår ska räcka till allt. Men hyrorna skiftar inom KSL-områdets kommuner och om fastighetskontoret måste öka sina intäkter så höjer man. Den yttre ramen är fast, säger Lars Magnusson.

– Tidigare har vi lönemässigt legat en aning över vad andra kommuner betalat, men nu har vi faktiskt hamnat lägre än de flesta kommuner, inklusive Stockholm. Vi har med andra ord tappat i löneutveckling det senaste året. Våra löner ligger nu näst sämst i länet, påpekar Magnusson.

Men då har ni väl varit dåliga på att förhandla?
– Svaret vi får från tjänstemännen vi förhandlar med, är att det finns inte mer pengar! Vi har fått tipset att komma med argument som inte talar för vår sak, för att motivera högre löner, men vad kan det vara? Om du ska satsa på skolan, vad är det då du satsar på? Böcker? Material? IT? Vad ska man satsa på, om inte lärarna? Men om man drar ner på skolpengen får man allt mindre kvar till lärarna, säger Johan Lundgren, som är biträdande kommunombud på Lidingö för Lärarnas Riksförbund. Nu har det införts extra lönepåslag för förstelärare med 5 000 kronor i månaden, men det är staten som betalar de pengarna, inte kommunen.

– De flesta skolorna, bortsett från Gångsätra, har till för några år sedan fått det hela att gå ihop. Det har varit bra elevunderlag och bra arbetsmiljö. Ekonomin har varit relativt god och nästan alla elever har gått ut med betyg. Eftersom allt då verkade fungera har inte politikerna haft något incitament att öka på mera, så klart. Men nu under de senaste två åren har läget förändrats och det har man inte förstått, säger Karin Björkman, som också, fram till nu, varit biträdande kommunombud på Lidingö för Lärarnas Riksförbund. Hon, och fem lärare till, har sagt upp sig från Käppala skola. Samtidigt går fyra lärare i pension och en i barnledighet, så från hösten blir det elva nya lärare i Käppala.

Det är de bra grundskoleresultaten lokalpolitikerna tittar på och ser man på de betygen ligger vi ganska högt i landet. Då anser man alltså att det inte behövs mer pengar, säger de tre lärarna. Det är därför man ofta fått höra, som ett mantra, att Lidingö ska ha Sveriges bästa skola.

Lars Magnusson:
– Men det finns alla förutsättning att få skolorna på Lidingö till Sveriges bästa, för här finns en entusiastisk lärarkår med högutbildade och legitimerade lärare, samtidigt som elevunderlaget är bra. Men vi får inte resurserna. Det är en diskrepans mellan det vi kan göra och det vi har möjlighet att göra, med begränsade resurser. Och det är inte bara undervisningskvalitén som försämras. Även det stora mål som Lidingö stad har mot mobbning, kränkande behandling och att upptäcka elever som mår dåligt, motarbetas. Ju fler elever jag har, desto fler missar jag. Men ge oss medel, så kan vi hitta flera.

– När man slog ihop de två gymnasieskolorna sa man från politikerhåll, att man inte skulle ändra på något. Efter ett år med KSL-peng visar budgetutfallet ett underskott med 8 miljoner. Inte så underligt när man tagit 10 miljoner från oss. Resultatet blir nu att man drar ner med 12 lärartjänster på Hersby. Samtidigt höjer man undervisningstiden för dem som är kvar med 12 procent. Tidigare hade vi 850 klocktimmar på ett år, nu har vi 950 timmar, vilket är lika med ytterligare en kurs. I värsta fall får vi 32 ungdomar till att hantera. Man har sänkt kvalitén direkt, vi får mycket mer att göra, och de finns färre vuxna. Precis tvärtemot vad Moderaterna själva skriver i tidningarna, säger Johan Lundgren, så nu kokar det på Hersby.

Men på Lidingö är det ju Folkpartiet som haft ordförandeposten i utbildningsnämnden sedan 2002?

Jo, säger de tre, men vid våra samtal med den politiska oppositionen i utbildningsnämnden har vi förstått att tidigare var det debatt i nämnden mellan partierna om olika frågor. Men nu längre är det inte så, allt är redan bestämt före mötet. Det är inte bra att ett parti har styrt skolan på Lidingö, utan debatt.

Lidingösidan har bett kommunalrådet Torsten Engevik, FP, som är utbildningsnämndens ordförande, att kommentera artikeln.

Se även debattartiklarna Kommunala utbildningspolitiker långt från verkligheten och Hyckleri och tomma ord i stadens skolpolitik.

Dela "Det kokar på Hersby"

Kommentarer