"Urban Nouveau borde få talerätt - inget är avgjort än"

fredag 16 november 2018 10:26

Man skulle kunna tro efter att ha läst inlägg här på Lidingösidan och Mitt i att Urban Nouveau fått avslag på sin överklagan för att rätten inte ansåg de fanns skäl att överklaga. Det är inte på det viset, jag ska försöka förklara det och lite till:

Förvaltningsrätten har egentligen inte prövat Urban Nouveaus skäl att överklaga eftersom avslaget inte handlade om sakfrågorna utan om talerätten. Får man inte talerätt kan man inte överklaga. Kommunen insisterade på att de inte borde få rätt att överklaga eftersom de inte lämnat anbud.

Men enligt Lagen om offentlig upphandling, har alla leverantörer rätt att överklaga även om man inte är bland anbudsgivarna. I det här fallet hade Urban Nouveau hindrats att lämna anbud på grund av kommunens anbudskriterier som krävde att rivning av den gamla bron måste ingå.

Detta trots att Länsstyrelsen är emot rivning av en sådan unik värdefull bro och kritiserade Lidingö stad för att ha förminskat värdet i planbeskrivningen, trots att kommunen kände till brons höga värde. Det är en bro som anses bli värdefullare för varje år som går. Årstabron som är klassad som byggnadsminne (vilket Gamla Lidingöbron antagligen också skulle varit om den ägdes av staten) byggdes med samma typ av bågkonstruktion med en fackverksbåge av stål, så kallad Sichelbåge, som är unikt för länet.

Stockholms läns museum uppmanade Lidingö stad att ta fram ett bevarandealternativ. Man skulle kunna tro då att Lidingö stad och de folkvalda skulle se och uppskatta Urban Nouveaus lösning som ett utomordentligt bra val, just för att man tack vare deras förslag skulle kunna tillmötesgå Länsstyrelsen, Länsmuseet, Stockholms Skönhetsråd, Riksantikvarieämbetet med flera, ja alla sakkunniga vad det gäller bevarandevärda miljöer. Och alla de Lidingöbor som faktiskt vill ha sitt landmärke kvar.

Mervärdet av att bevara bron skulle vara stort samtidigt som bron skulle få en helt ny funktion. Det skulle inte bara bli en attraktion som Lidingö stad stolt kunde visa upp, som exempel på framsynthet i en tid då det inte är slit-och-släng ideal som gäller utan mål som att satsa på miljön, hållbarhet, respektera och bevara kulturhistoriska värden för kommande generationer. Bron skulle också bli en helt ny plats för samvaro och möten med grönska och sittplatser. Det var nog dessutom det mest ekonomiskt fördelaktiga förslaget för Lidingös skattebetalare som Lidingö stad erbjudits.

Anledningen till att Urban Nouveau inte fick talerätt i förvaltningsrätten berodde endast på ett tidigare domslut från 2017 "HFD 2017 ref.62" som handlar om ett annat fall som förlorade sin talerätt efter HD:s bedömning förra året. Det fallet har sedan dess blivit prejudicerande. Enligt prejudikatet gavs inte talerätt på grund av “bristande intresse”. Leverantören i det fall som alltså nu blivit prejudicerande hade skrivit i sin överklagan att de inte var intresserade av att lämna anbud på grund av hur anbudsförfrågan hade varit formulerad. Så därför används “bristande intresse” idag som skäl till avslag.

Men detta passar ju inte på Urban Nouveau som presenterat sitt förslag redan 2011. Deras intresse är dokumenterat och något som Lidingö stad väl känt till, se länk:http://lidingosidan.se/politik/stadsplanering/broforslaget-fanns-hos-lidingo-stad-redan-ar-2011/

Urban Nouveaus situation skiljer sig på nästan alla sätt från det prejudicerande fallet. Därför överklagade de igen för ett par veckor sen (innan Lidingö stad skrev kontrakt med Implenia). Denna gång för att de nekats talerätt.

I Urban Nouveaus fall handlar det om att kommunen uteslutit dem. Trots att förslaget är intressantare än de övrigas, väl genomarbetat och ligger i framkant vad det gäller arkitektonisk utformning och innovation. Deras förslag skulle även bli betydligt mindre miljöbelastande än att riva och bygga en ny bro.

Att utesluta leverantörer genom att formulera anbudsförfrågan på ett sådant sätt att innovation, urval och konkurrensen minskas drabbar ju i första hand Lidingöborna, alla dem som de folkvalda är menade att representera. Det drabbar demokratin, utveckling och estetik. Det som är grundläggande för lagen om offentlig upphandling är ju just att gynna konkurrensen - inte att skapa något slags Moment 22 för intresserade leverantörer.

Urban Nouveaus förslag har fått stor genomslagskraft internationellt där det uppmärksammats och betraktas med stort intresse. Det är inte så att Sverige och kommunpolitiker ligger helt efter, för det var ju i ändå i Sverige på Arkdes 2010, (fd Arkitekturmuseet) som Urban Nouveaus brolösning först visades och då var det ju ett flertal lidingöpolitiker där. Även senare har förslaget bemötts positivt och flera ledande politiker har visat sig öppna för deras intressanta lösning och innovation. Lidingös historia har varit kantad av innovationer och arkitektur på hög nivå och den gamla bron är en del av ett teknikhistoriskt arv och historia som stadens ledning borde vara stolta över och värna om istället för att förstöra.

Annika Lundvall
Byggnadsantikvarieprogrammet
Uppsala Universitet, Campus Gotland

Dela "Urban Nouveau borde få talerätt - inget är avgjort än"

Kommentarer