Väder Lidingö

Lidingö söndag 29 maj 2022 v. 21

Senaste kommentaren - Se fler

John Engqvist 22 maj 16:58 om Gubbpokalens historia

Stadsbyggnadsplanekväll i Lidingö stadshus

tisdag 12 februari 2013 00:50

Lidingö Villastad på en karta från 1907. Vägarna ligger kvar och nästan alla husen. "Vi har ett fantastiskt kulturarv", som Marianne Råberg sa under kvällen.

Lidingö Villastad på en karta från 1907. Vägarna ligger kvar och nästan alla husen. "Vi har ett fantastiskt kulturarv", som Marianne Råberg sa under kvällen.

I torsdags var det exakt 100 år sedan Lidingö fick sin första stadsplan. Dagen firades med en rundvandring i Hersby, se Lidingösidan 9 februari och med fem intressanta föredrag i Lidingö stadshus, samtidigt som en utställning om stadsplanen invigdes. Stadshusets sessionssal var helt full med besökare vilket visar det stora intresse som finns för byggnationer på Lidingö. Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman höll inledningsanförandeyt och Anna Hadenius, miljö- och stadsbyggnadschef, höll i presentationen av kvällens program. Och, dagen till ära, blev alla besökarna bjudna på födelsedagstårta och kaffe.

Först talade Eva Eriksson, kulturhistoriker och författare, om villaarkitektur och villabyggande från sekelskiftet 1800/1900 och framåt. Alla som vid den tiden var intresserade av byggande läste den engelska tidskriften The Studio och studerade Art & Krafts-rörelsen, som gick tillbaka till det lokala och nationella. Städerna växte, nya förorter byggdes utanför stadskärnorna och där kom det nya villaidealet att genomföras. Den spårbundna trafiken gjorde det möjligt att pendla mellan arbetet i staden och villa- och trädgårdsstäderna utanför.

Carl Westman var en av Sveriges mest kända och smakledande arkitekter. Han arbetade med öppna planlösningar, där hallen i villan var centrum och där rummen lades runt eldstaden. Wahlman har t.ex. ritat Villa Högberga. Den öppna spisen var även centrum i huset för arkitekten Lars Israel Wahlman, som var intresserad av att rita timmerbyggnader. Jacob J:som Gate, som har ritat ett 70-tal hus på Lidingö, har ofta en vitputsad bottenvåning där övervåningen ser ut som en stuga som dragits ut en bit.

Eva Gabrielsson, arkitekt, porträtterade sedan en av landets främsta stadsplanearkitekter, Per Olof Hallman, som ritade Lidingös första stadsplan. Från 1880-talet växte befolkningen i Stockholm otroligt fort och bostäder saknades. Enligt den gamla stadsplanen, rutnätsplanen, byggde man bara på de ytor där det var platt och inte fanns berg. Hallman började i Stockholms stad 1893. Han anammade tanken att istället terränganpassa byggandet och att ta tillvara områdets särart. Lärkstaden var det första området där en ny stadsplan tillämpades, en stadsplan som också visades sig bli billigare att arbeta efter än andra förslag.

Syftet med den nya planen var att få igång byggandet i Stockholm, det fanns inga konstnärliga ambitioner. Hallmans mål var att miljön där bostäderna byggdes skulle ge människorna i området livskraft, de skulle kunna orientera sig i området, känna trivsel och hemkänsla. Hallman och gruppen kring honom gjorde många besök i de förortsområden, där staden köpt upp mark för att bygga, innan de ritade de slutliga planerna. Ofta försökte man behålla värdefulla hus och passade istället in dem i det nya området.

Marianne Råberg, stadsbyggnadshistoriker och före detta stadsantikvarie i Stockholm, beskrev sedan 1913 års stadsplan för Lidingö, som innefattar cirka 750 fastigheter. Entreprenören Hjalmar Arwin började 1904 köpa upp mark på Lidingö. 1906 bildades så AB Lidingö Villastad. Man började bygga hus på Vattängens gamla hemman, ett platt område som låg där nuvarande centrum nu ligger. Arwin tog kontakt med bl.a. Hallman, som började rita en plan för hela området. Många tomter var sålda redan 1907.

Förutsättningen för att man kom igång så snabbt var att spårvägsförbindelserna kunde ordnas. Norra Lidingöbanan startade redan i oktober 1907. Fast den kom inte längre än till Islinge eftersom det saknades en bro. Så spårvagnen fick åka färja över till Stockholm. På en karta från 1907-1908 kan man se flera spårvägslinjer inritade, bl.a. en som skulle gå Vasavägen fram. Det är anledningen till att vägen är så bred. År 1914 bröt första världskriget ut varför spårvägsplanerna lades ner.

Vägarna på Lidingö drogs fram på ett naturligt sätt. Man sprängde inte, vilket är förklaringen till att flesta vägar inte är raka. Ofta finns det trevägskorsningar. Husen ligger centralt på de cirka 2000 kvm stora tomterna. Man byggde på höjderna, på samma sätt som i Stockholms innerstad. Lidingös centrum var tänkt att ligga där Centralpalatset ligger och fortsätta bort mot Belevägen. Sagateatern finns kvar och hela planen är väldigt väl bevarad. Alla gator, utom Stockholmsvägen genom nuvarande centrum, är intakta. “Vi har ett fantastiskt kulturarv”, sa Marianne Råberg.

Rune Andersson, före detta fastighetschef på Lidingö, redogjorde sedan för planens genomförande. Vid den här tiden fanns inga maskiner. 200 grovarbetare anställdes vid Villabolaget. Hallmans planer var, som sagt, att man skulle följa terrängen. Vattenledningar måste grävas ner till 1,7 meters djup och under dem skulle avloppet gå. Det fanns dynamit, men hålen måste borras för hand. Den sten som sedan sprängdes loss höggs upp och användes till många villagrunder. Arwin lät bygga vattenklosetter i husen. År 1904 fanns det endast 1500 WC i Stockholm, däremot 90 000 torrklosetter som skulle tömmas varje vecka. WC på Lidingö var ett argument för att flytta från Stockholms bedrövliga hygieniska förhållanden.

Arwin lät bygga ett eget elverk vid Kyrkviken, vars byggnad fortfarande står kvar. Arkitekt var Alf Landén. Telefon fanns på Lidingö sedan tidigare. 1906 ritade han även en ny bro som dock ingen vid den tidpunkten kunde bygga. Så det blev en pontonbro istället fram till 1925. Arwin vände sig till gruppen “välbärgade familjer i Stockholm” som han trodde skulle kunna klara av det ekonomiska åtagandet att flytta till Lidingö. Efter två år, 1906-07, var 251 tomter sålda, dubbelt så många som man räknat med. Och under de följande tre åren såldes lika många. Efter fem år var alltså 500 tomter sålda. Kontoret för Villabolaget låg i huset där Medborgarskolan nu har sina lokaler. Tomtförsäljningen tacklade sedan av ungefär samtidigt som planen blev fastställd. En del arbetskonflikter bidrog liksom krigets utbrott. Runt 1908 ville Stockholm inkorporera det framgångsrika Lidingö. Men Lidingö fnös åt förslaget. Efter att ha tvingats till rejäla skattehöjningar mellan 1912 och 1920 ville Lidingö å sin sida bli inkorporerad med Stockholm 1920. Men då fnyste Stockholm.

Siste talare var Christer Wik, stadsantikvarie på Lidingö. Han gick igenom stora delar av det han sagt under rundvandringen tidigare på dagen. Det han tog upp på slutet var den fråga han ofta får från någon som är spekulant på ett hus: Vad får jag göra? Han sa att han vid dessa tillfällen ville säga: Lagt kort ligger.

Tänk istället på “Vad kan jag göra, vilka möjligheter har jag att göra något”.
Ta gärna kontakt med alla kunniga personer i stadshuset innan ni gör något, för “när man bor i ett sådant här hus har man också ett ansvar inför kommande generationer. Alla hus är skapade i sitt sammanhang och situation, vilket man måste komma ihåg”.

Kopia på "huvudet" av 1913 års stadsplan för Lidingö.

Kopia på "huvudet" av 1913 års stadsplan för Lidingö.

En karta som visade hur nära Lidingö villastad (rödmarkerad) ligger Stockholm. Centrum på denna tidiga karta låg vid Stureplan. Och Lidingö ligger fortfarande lika nära Stureplan...

En karta som visade hur nära Lidingö villastad (rödmarkerad) ligger Stockholm. Centrum på denna tidiga karta låg vid Stureplan. Och Lidingö ligger fortfarande lika nära Stureplan...

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman höll inledningsanförandet och hälsade alla besökarna välkomna till en lärorik kväll.

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman höll inledningsanförandet och hälsade alla besökarna välkomna till en lärorik kväll.

Anna Hadenius, Lidingös miljö- och stadsbyggnadschef, höll i presentationen av kvällens program.

Anna Hadenius, Lidingös miljö- och stadsbyggnadschef, höll i presentationen av kvällens program.

Eva Eriksson, kulturhistoriker och författare.

Eva Eriksson, kulturhistoriker och författare.

Eva Eriksson visade ritningar på kända arkitekters villor.

Eva Eriksson visade ritningar på kända arkitekters villor.

Eva Gabrielsson, arkitekt.

Eva Gabrielsson, arkitekt.

PO Hallmans mål var att ge människor livskraft.

PO Hallmans mål var att ge människor livskraft.

Marianne Råberg, stadsbyggnadshistoriker och före detta stadsantikvarie i Stockholm.

Marianne Råberg, stadsbyggnadshistoriker och före detta stadsantikvarie i Stockholm.

Rune Andersson, före detta fastighetschef på Lidingö.

Rune Andersson, före detta fastighetschef på Lidingö.

Christer Wik, stadsantikvarie på Lidingö.

Christer Wik, stadsantikvarie på Lidingö.

Dela Stadsbyggnadsplanekväll i Lidingö stadshus

Kommentera

Fler artiklar från Stadsplanering

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser från Google