Spårväg-City kommer att byggas. Man bygger inte vagnhallar för att det är kul. Det är bara att se på planerna för Värtan. Där ser man att det är spår in-planerade. Sen om T-banan till Lidingö, Det blir inte av. Och då blir det en låg bro. Jag tycker att dom ska bygga dubbel spår. Då har dom utrymme att öka trafiken på bron i framtiden. Sen om man lägger spår nu är inte så viktigt. Där spåret ska ligga kan man sätta växter mm. Ja då blir det mysigt och grönt på nya bron.

Jan-Erik:

Marginalkostnaden för att bygga dubbelspår på den nya bron lär uppgå till ca 100 Mkr enligt prel. uppgifter från SL från år 2014, då brofrågan senast var aktuell. Med en avskrivningstid på 60 år för det extra dubbelspåret blir årskostnaden vid ett annuitetslån) ca 3,6 Mkr. Inte särskilt avskräckande belopp kan man tycka.

Vi liberaler har tidigare - som bekant - föreslaget en dubbeldäckad bro, med plats för dubbelspår. "Dubbelt så bra".
Bollen ligger hos SL/Trafikförvaltningen inom landstinget.

Bra att tekn.chefen Pernilla Dufström har tillskrivit SL om detta.

Katarina Palmstierna: En lågbro för spårvagn är vad Lidingö haft sedan den gamla Lidingöbron byggdes. Det är väl känt att från början fanns TVÅ linjer, en södra (som idag) och en norra, där den norra gick via Islinge (perfekt infartsparkering för de som vill ta bilen närmare brofästet, jämför med Bodals nya grusparkering) vidare till Centrum, Lidingövallen och så vidare. Faktum är att återuppbygga den norra linjen torde bli billigare än att dra om den södra via centrum - dels finns mycket av utrymmet redan (bevisligen gick spårvägen där en gång i tiden) och dels är det en KORTARE sträcka att bygga än att dra om nuvarande Och bygga broar och så vidare för att för Södra Kungsvägen att samexistera med den södra linjen via Centrum.

Det enda ekonomiskt sett (jag bortser nu från alla andra aspekter) vettiga vore isåfall att dra upp södra linjen till mitten av Södra Kungsvägen, och vidare över nuvarande Lidingöbro och därmed ta de två mittersta filerna i anspråk för spårväg. Det löser alla "knutar" som att vi inte behöver bygga en ny bro (dock nya stationer med mera, men å andra sidan får vi full täckning för Torsvik med mera), segelfri höjd som vissa kräver (fast det är ett spel för galleriet eftersom det alla högbroförespråkare egentligen vill är att dra den där tunnelbanan). Drar man Lidingöbanan i mitten av Lidingöbron så kan man också se hur den kan dras vidare rent logiskt direkt via Lidingövägen till Stureplan och Centralen via Kungsgatan. Eller ansluta till Spårväg city om den någonsin blir av.

Men personligen ser jag hellre en norra linje av spårvägen via en lågbro - det logiska och old-school lösningen som bevisligen en gång anlades och bevisligen fungerade under många år.

Bra att komma ihåg: De ursprungliga linjerna 20 (norra) och 21 (södra) gick alltså Humlegården - Ropsten - Kyrkviken (20) resp Gåshaga (21). Det är inte som om vi försöker uppfinna raketen igen, allt detta fanns och går relativt enkelt att återskapa således - allt som krävs är viljan. Jag vill minnas att norra linjen till Kyrkviken fick ge sig -71 och Humlegården-Ropsten gav sig -67 (högeromläggningen).

Goda kommunikationer är den mest kritiska framgångsfaktorn för att utveckla Näringslivet på ön och för att få hit kompetent arbetskraft till våra skolor, till vården, till företagen och till handeln i Lidingö centrum och olika närcentra runt om på Lidingö.
Därför stred vi hårt för tunnelbanan, som vi tyvärr fick ge upp då Sverigeförhandlingarnas krav blev för orimliga.

Nu blir Lidingöbanan kommunikationsryggraden från och till Lidingö och självklart bör den nu vidareutvecklas via Lidingö Centrum, som då blir en naturlig kommunikationsnod för hela Lidingö.

I våra dialoger med de politiska partierna i våras var alla eniga om att Lidingöbanan skulle dras via Lidingö centrum, och att Lidingö Centrum skulle bli en kommunikationsnod för Lidingö. Det skulle också driva på utvecklingen av Lidingö Centrum till ett attraktivt småstadscentrum.

Om det inte blev tunnelbana, skulle Lidingötåget gå vidare till Ropsten och kopplas samman med Spårväg City om denna byggs.

Frågor vi ställer oss och som vi nu vill ha svar på är: Om det nu byggs en lågbro kan Lidingöbanan då dras via Lidingö Centrum eller blir det för tekniskt komplicerat eller för dyrt. Vad innebär det för utvecklingen av framtida sjötrafik för Norra Lidingö och vad får det för konsekvenser för kommunikationer och utveckling för Norra Lidingö och vad får det då för konsekvenser för Lidingö Centrum som vår stadskärna.

Näringslivet har tydligt markerat att vi måste ha två spår på bron, vi blir annars för sårbara och det begränsar utvecklingsmöjligheter och vi har inte ändrat oss på denna punkt.

Vi vill gynna en framtida utveckling av båtkollektivtrafiken, inte bara den södra delen av ön utan också till

Jag tycker att man ska bygga nya-”Lilla Lidingöbron” med 12 m segelfri höjd mitt på och med två spår. Den bör även byggas så att man inte utesluter tunnelbana på den i framtiden.

Bron kommer att stå i 100 – 150 år och sjötrafik anges ofta som ett framtida transportsätt. Det vore därför dumt att ”spika igen” sundet. Cykeltrafiken över en bro som görs 6 m högre på mitten, fördröjs inte alls så mycket som påståtts. Det blir på sin höjd 5-10 sekunders fördröjning per passage. Stigningarna mot Torsvik/Baggeby är som jämförelse mycket mer hämmande för cykeltrafiken.

Stockholm med omnejd växer med 1,5 - 2% per år – och lidingö-attityden ”släpp inte en djävel över bron” kommer inte att hålla. 2% per år innebär en fördubbling av befolkningen på 35 år. Trafiktrycket även på Lidingöbanan kommer att öka. En enkelspårig bro kommer nog att jämföras med politikerna. Till och med Gamla lidingöbron hade 1925, två spår. Skall vi nu 100 år senare nöja oss med ett?

Den här förhandlingsomgången blir det ingen tunnelbana. ”Sverigeförhandlarnas” krav på 8000 nya lägenheter inom någon km från tunnelbanestationen är orimliga. Men anta att trafiktrycket långsamt ökar och biltrafiken tvingas minska. Är det inte då sannolikt att tunnelbanetankarna kommer åter? Man kan även köra tunnelbana och spårvagn på samma spår. Det görs t ex på en kortare sträcka i Alvik. Kanske vill tunnelbanan också i framtiden utnyttja de nya jättelika hallarna vid AGA?

Marginalkostnaden för två spår och 12 m segelhöjd under bron är ingenting mot vad ett felbeslut kan komma att kosta i framtiden. Detta borde gå att motivera t o m för Landstinget/SL.

En annan fråga är hur länge den nuvarande Gamla Lidingöbron egentligen håller. Provbelastning av gamla Lidingöbron har gjorts tidigare. Man belastar då bron t ex med 1,3 eller dubbla den kraft som spårvagnen maximalt ger upphov till vid sin färd. Håller då bron kan man köra ett år till – rasar den får man vara glad att den gjorde det då – och inte med ett fullastat tåg. Det är troligen mycket säkrare provlasta bron än att försöka räkna ut hur bra alla rostiga plåtar håller. Om bron är säker och håller ett tag till får vi rådrum att tänka. Det är obegripligt att detta inte gjorts.

Trodde tänkte och tyckte
Jan-Erik

Instämmer till fullo med både Lars Hedberg och Mikael Olofsson. Satsa på en dubbelspårig (låg!) tågbro medan tid är.

Med dubbelspår öppnas möjligheter som idag inte blir möjliga med enkelspår.

Man skulle kunna tänka sig en alternativ dragning via Hjorthagen (dvs de nybyggda områdena) sedan vidare till kanske Östra Station - Odenplan - Fridhemsplan eller något coolt?

Eller varför inte via Lidingövägen - Sturegatan (Stureplan) - Kungsgatan - Fleminggatan?

Eller då Spårväg City - classikern som skulle vara klar typ nu, men lyser med sin frånvaro.

Enkelspår är fel väg.

Lika så högbro (det är bara tunnelbaneälskare som verkar förespråka denna högbro för att någon gång i framtiden försöka omvandla högbron till tunnelbanebro osv), då kan vi lika gärna lägga spårvägen på mitten av "nya" Lidingöbron så slipper vi allt vad som heter nybyggnad av bro.

Hur stor är merkostnaden för dubbelspår? Det lär vara dyrt att i efterhand lägga till ett spår. Väljer man dubbelspår men det visar sig att det inte behövs kan man ju iaf sprida slitaget på spåren genom att alternera vilka som används :-)

Högbro eller lågbro, det är frågan. Detta är i alla fall en av frågorna som först måste besvaras.

Det är inte god ekonomi att bygga en bro som inte är anpassad till behovet.

Har man inte lärt sig något synpunkterna från depåbygget. Att bygga något som man redan idag vet kanske inte ska användas är inte ett klokt beslut.

Det enda rätta vore att avvakta alla beslut tills det oklarheten Spårväg citys framtid alternativa spårdragningar är helt utredda.

Tills vidare bör befintlig bro underhållas på bästa sätt.