Carl-Johan Schiller (KD): Vi har ett stort jobb framför oss

måndag 17 december 2018 00:01

På Lidingös kommunfullmäktigemöte nu idag måndag ska man välja kommunalråd. Den politiska majoritetens fyra partier har vardera ett namn på förslag. Kristdemokraternas förslag är Carl-Johan Schiller, som redan varit kommunalråd i fyra år, under föregående mandatperiod. Lidingösidan har samtalat med Carl-Johan Schiller, dels om hans kommande uppgift som ordförande i teknik- och fastighetsnämnden, dels om arvoden, dels om lidingöbornas skatt.

Från årsskiftet är du kommunalråd och ordförande i teknik- och fastighetsnämnden, från den tidigare ordförandeposten i kultur- och fritidsnämnden. Varför vill du byta nämnd?
CJS: Just nu är jag inte vald, men hoppas bli det på fullmäktige den 17 december. Det har varit spännande att vara ordförande i fyra år men totalt har jag suttit i fritidsnämnden i åtta år. Jag och hela majoriteten anser att det finns en stor förbättringspotential inom teknik- och fastighetsnämnden. Det finns frågor vi inte lyckats särskilt bra med under de senaste fyra åren, att föra en politik som har stöd bland lidingöborna t.ex. snabbcykelbanan. Det behövs mer fokus på dessa frågor och jag ska försöka vrida politiken åt ett håll som har stöd hos lidingöborna.

Den tidigare tekniska nämnden tog under senaste mandatperioden några kontroversiella beslut som snabbcykelbanan, breddning av cykelvägarna på Näset och borttagning av vissa övergångsställen. Det här grundade sig på beslut som togs mellan 2010 och 2014 med en M-ordförande och som tjänstemännen bara fullföljde. Finns det fler kontroversiella saker som väntar Lidingö, något uppdämt grundat på tidigare beslut eller kommer nämnden att göra en nystart?
CJS: Det är precis en nystart som behövs. Jag beklagar att vi tagit en del beslut, som Näset, snabbcykelbanan och övergångsställena och en hel del annat. Jag förstår inte vilket problem man ville lösa på Näset. Detta var politiska beslut, men vi har också reviderat vår trafikstrategi och likställt kollektivtrafik med cykel, gångtrafik och bilen. Bilen ska inte nedprioriteras. Vi kommer inte att förstöra för bilisterna, som t.ex. den midja man gjort vid busshållplatserna i Skärsätra och Mosstorp. Min ambition är att vi inte ska ha några fler sådana här oönskade investeringar de kommande fyra åren. Det måste vara rimliga ingrepp. Jag kommer inte släppa igenom några beslut där vi inte gått igenom konsekvenserna. Politikerna har inte fattat konsekvensen av de beslut man tagit.

Vilka är de stora saker som måste åtgärdas under de kommande fyra åren utifrån din blivande nämnds perspektiv? Vad behöver rättas till från tidigare misstag och vad behöver göras för att förbättra det som inte fungerar nu?
CJS: Det största projektet just nu är Lilla Lidingöbron, som blir en jättesatsning. Vi tittar också på Södra Kungsvägen, om man kan öka framkomligheten där bl.a. genom en planskild korsning i Skärsätra. Där får man väga kostnaden mot nyttan.

Men det löser ju inte problemen på 30-sträckan.
CJS: Nej, det gör den inte. Där får man även jobba längs vägen. En lärdom när man utvecklar Rudboda centrum är, att man måste se till att vägarna fungerar på ett bra sätt, innan man bygger så mycket.

Har staden ett eftersläpande upprustningsbehov när det gäller de egna fastigheterna eller ligger man på en rimlig nivå?
CJS: Fastigheterna har ibland glömts. Staden är en stor fastighetsägare och att ta hand om lidingöbornas tillgångar handlar även att ta hand om fastigheterna, inte enbart skattekronorna. Standarden på fastigheterna är lite olika, om man ska vara ärlig. Vi håller på och gör en ordentlig inventering av hela beståndet. På vissa håll behöver vi renovera, på andra är det bättre. Jag ser fram emot att få ett bättre grepp på detta.

Är detta alltså ett eftersatt område? Har det inte skötts så bra som lidingöborna skulle kunnat förvänta sig?
CJS: Jag tror att det kan bli betydligt bättre. I de hårda frågorna, som byggpolitik, fastighetspolitik och trafikpolitik, där har vi inte varit tillräckligt bra. Jag ser fram emot att förbättra detta område för jag tycker inte att det varit bra skött, helt enkelt. Det är mycket möjligt att om man tagit hand om Gamla Lidingöbron de senaste 30 åren då kanske vi inte hade behövt bygga en ny bro. Vi har även ett eftersatt underhåll av våra gångtunnlar. Där måste vi öka tempot för att underhålla. Vårt VA-nät behöver ses över så vi inte får nya vattenläckor. Det finns flera liknande områden. Jag vill bli ihågkommen för att sköta det vi redan har, på ett bra sätt.

Kommer du med andra ord att offentligt redovisa vad du gör istället för att, som är mycket vanligt, hålla tyst med det som görs?
CJS: Vi talar mycket om detta partierna emellan. Hur ska vi leverera det vi lovade i valet, nämligen ett lyssnade ledarskap och en ökad transparens. Vi får jobba genom sociala medier, vara nåbara på Facebook och Twitter, men också genom att ha möten med medborgarna och gör oss tillgängliga. Det ligger i en politikers uppdrag att vara tillgänglig. Om man inte gillar det ska man nog inte vara politiker. Man har en slags jour dygnet runt.

Så till arvodesfrågan som placerat Lidingö i en position staden kanske aldrig haft, som staden med en märklig politisk ledning. Jag frågade tidigare Daniel Källenfors om de fyra partierna i den nya majoriteten var eniga om arvodesförslaget. Vad säger du?
CJS: Jag kan inte kommentera de förhandlingar vi haft, men det som varit viktigast för oss i KD, och det står jag fortfarande för, är att de fritidspolitiker som lägger ner många timmar varje vecka, bara får några hundralappar för det arbetet. Det tycker jag är problematiskt. Det leder till att man inte lägger så mycket tid som man borde göra. Och det var också det jag försökte säga till Dagens Nyheter, och jag är glad över att få förklara mig lite bättre. Fritidspolitikerna borde få lite högre arvoden. Det är inga enorma summor vi talar om för att kunna lägga ner mer tid på besluten de ska ta. De här personerna handlägger allt från cykelbanor, till personärenden, omhändertagande av barn, eller om staden ska bygga en ny förskola eller nytt äldreboende. Det är stora frågor som man förväntas ta ställning till. Jag är glad att arvodesprocessen har tagits tillbaka och att det är en arvodesberedning som nu tittar på frågorna.

Många lidingöbor har visar ett stort engagemang i denna fråga och sagt att ni är giriga. Politik är ju en förtroendebransch. Anser du att ert förtroende hos lidingöborna blivit skadat?
CJS: Det vore att ljuga att påstå att detta inte skadat vårt förtroende. Men min ambition blir att återuppbygga förtroendet och jag har pratat med många lidingöbor både i telefon och via e-post, där jag fått säga att det som är viktigt för mig är att det handlar om fritidspolitikerna, inte om min egen lön. Den uppfattningen delar många. En del i att återuppbygga förtroende är, som jag sa tidigare, att vara synlig för lidingöborna. Vi har en vilja att göra bra ifrån oss.

Många vill att ni fyra avgår innan ni ens inlett den kommande mandatperioden. Hur ser dina planer ut?
CJS: Nej jag har inga planer på att avgå. Jag är jättesugen på att komma igång med den nya mandatperioden, när allt startar på riktigt i januari. Det finns mycket som är angeläget att göra på Lidingö.

På måndag kommer den nu utvidgade arvodesberedningen, med representanter från alla partier, att presentera ett nytt förslag. Kommer du att acceptera förslaget även om det innebär att ditt arvode ligger kvar på samma nivå som idag, alltså cirka 66 000 kronor i månaden, eller kanske t.o.m. ett sänkt arvode?
CJS: Jag har ingen insyn i processen och vet inte vilket förslag som kommer.*

Varför sänker ni skatten med 20 öre istället för att använda dessa 30 miljoner kronor årligen till att finansiera upprustningen av idrottsanläggningar? Hur många är det som kräver sänkt skatt framför att ha en levande idrotts- och motionsrörelse på ön? Vi talar ju om cirka 125 kronor per månad i sänkt skatt för någon som tjänar runt 66 000 kronor i månaden.
CJS: Jag har sagt, under fyra års tid, att för fyra år sedan hade vi dåligt betalda lärare, vi lade mindre pengar på idrott än andra kommuner, vi hade ett högre skattetryck än andra jämförbara kommuner. Då är det någonting som är fel. Under de fyra åren har vi drivit att man ska spara så mycket som möjligt på administration och att skära ner på "överbyggnaden". Det har vi gjort till viss del och samtidigt satsat på verksamheterna. Det finns gott om exempel på andra kommuner som lyckas bra inom idrotten, inom skolan och omsorgen, men som ändå har en lägre skatt än vad Lidingö har.
Vi har en god dialog med de flesta idrottsföreningar hur vi kan lösa olika frågor. På Lidingö har vi alltid investerat tillsammans med idrotten. Vi träffade friidrotten förra veckan och hade ett bra möte med dem. Det finns en konstruktiv anda. Summan 720 000 kronor per år i hyra för Vallen är något som nämnts i olika diskussioner, men det finns inga beslut tagna att de ska betala den summan om året.

Vilka kommuner ska Lidingö jämföra sig med?
CJS: Det som är relevant är att jämföra sig med Täby, Danderyd, Sollentuna, Österåker, Solna, Nacka, Värmdö, som har en liknande befolkning som Lidingö, och där ligger vi lite för högt.

Att Lidingö skulle ligga så högt, att vara så ineffektivt, är intressant.
CJS: Det handlar om en kronas skillnad ungefär, jämfört med dem som ligger allra lägst. Vi tror inte att Lidingö kommer ligga allra lägst men vi kommer vilja bli bättre. Vårt mål på fyra år är att sänka skatten med 50 öre. För mig är det självklart att man måste sträva efter att vara så bra som möjligt. Jag förstår inte problemet med att sträva mot en låg skatt. Ta Sollentuna som exempel. De har satsat jättemycket på idrotten, byggt flera nya hallar, har lägre skatt än vad vi har, har bra skolor, bra äldreomsorg. Dom gör uppenbarligen något rätt som vi inte gjort.

Talar ni med andra kommuner som ni tycker lyckats bättre än Lidingö?
CJS: När vi ser kommuner som är duktiga, som Danderyd, Täby, Österåker, Sollentuna och Solna, ser vi att de har bra service till medborgarna och gör det till en lägre skatt. Vi kommer träffa deras politiker och ledande tjänstemän och ta lärdom från dem. Som t.ex. nu när vi ska bygga badhus så tittar vi på andra som byggt lyckade badhus, t.ex. Norrtälje, och hämtar inspiration från dem. Lyckade exempel ska man ta till sig.

Men detta borde väl ha uppmärksammats för tio-tjugo år sedan?
CJS: Det tycker jag också. Men när det kommer till kommunikation och öppenhet så har vi ett stort jobb framför oss.

Dela Carl-Johan Schiller (KD): Vi har ett stort jobb framför oss

Kommentarer