Frågan om Vallen dominerade budgetdebatten

onsdag 28 november 2007 23:07

Den första dagen på kommunfullmäktiges årliga budgetmöte brukar starta med en allmänpolitisk debatt. Alla åtta partier brukar passa på att göra utblickar och se lite över kommungränsen. Så var det naturligtvis även i år men det stod inte länge på förrän några kärnfrågor utkristallierat sig i går. De var Lidingövallen kontra Bosön, vårdnadsbidraget och nattvandrande föräldrar.

Här kommer det enbart att handla om Vallen.

Alla som följt med på Lidingösidan vet att frågan om var öns friidrott nu ska utövas, sedan i september blivit en stor fråga. Ordföranden i kommunstyrelsen Paul Lindquist (m) och vice ordföranden Jan Weissenrieder (fp) anser sig fått klartecken från IFK Lidingö Friidrotts styrelse att flytta friidrottsverksamheten till nya banor på Bosön. Därmed skulle IFK Lidingö Fotboll kunna bygga ut naturgräsmattan till en konstgräsmatta som håller internationella mått och Lidingö Tennisklubb skulle få möjlighet att förverkliga ett önskemål om flera utomhusbanor.

När beslutets vidd insågs av Friidrottens styrelse började man backa. Tydligen finns/fanns det olika uppfattningar, men eftersom redan tre ledamöter avgått kanske Friidrottens styrelse nu är enig om att vara kvar på Lidingövallen.

I fullmäktiges inledande tretimmarsdebatt tog i stort sett varje talare någon gång upp frågan om Vallen. Den samlade oppositionen deklarerade tidigt att den kommer att begära att frågan, om att i budgeten avsätta 10 miljoner för flytten, ska återremitteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen får sedan föra frågan till kultur- och fritidsnämnden för behandling.

Paul Lindquist och Jan Weissenrieder förklarade att frågan naturligtvis ska behandlas i kultur- och fritidsnämnden, men att man först måste få ett beslut att de tio budgetmiljonerna verkligen kommer att finnas. Om inte pengarna beviljas i budgeten så faller hela frågan. Paul Lindquist talade om en kommande svekdebatt ifall inte fotbollen och tennisen får det som utlovats, en svekdebatt han inte ville ta. “Det rör sig om 3000 fotbollsspelare och många tennisspelare som känner sig svikna”.

Tor von Sydow © tyckte att moderaterna gärna kunde ta den diskussionen, för de som var svikna var friidrotten och alla skolor på ön som brukar förlägga idrottsdagar till Vallen. Och von Sydow nämnde även möjligheten att ordna en lokal folkomröstning.

Inger Damberg (Lp) anklagade Paul Lindquist för att vara “lite av en demagog”, men som hon sa, hon gick inte på det. “Vi vill veta mer om vad som är planerat, vi har inte stängt några möjligheter”.

Och så gick det på fram till matpausen vid 18-tiden. Beslut i frågan tas när budgeten för kultur- och fritidsnämnden behandlas.

Personlig kommentar:
Kommunalrådet Paul Lindquist har tidigt sett möjligheten att hitta en ekonomiskt bra lösning för den renoveringsmässiga Lidingövallen. Redan i mars månad hade han och RF-chefen Karin Mattsson dragit upp riktlinjerna för hur både staden och RF kunde tjäna på att friidrotten flyttade till Bosön. Samtidigt kunde Lindquist ge tennisklubben den möjlighet man länge önskat – att få bygga fler banor. Med fridrotten på Bosön sparas Canadaängen som varit tennisens önskemål. Fotbollen har snabbt insett att ytterligare en konstgräsplan behövs efter succén med den nuvarande redan ett år gamla planen. Och varför inte bygga ut till full storlek?

Med dessa önskemål i ryggen förhandlade Lindquist med friidrottens styrelse. Hur besluten där togs är oklart, men httills ha tre av den dåvarande styrelsens ledamöter lämnat, eller fått lämna, sina uppdrag däribland ordföranden.

Den nuvarande friidrottsstyrelsen kan nu tänka sig en kompromiss med några löparbanor på ena långsidan och en hoppgrop. Att få bygga ut åt norr skulle medföra detaljplaneändringar som enligt Lindquist skulle fördröja det hela ett par år. Det som nu finns där är en återvändsgata och en återvinningsstation. “Marken kan behövs för att eventuellt ta hand om dagvattnet som rinner ut i Kyrkviken” säger Lindquist. Det vore enklare och naturligare att i så fall ta den ibland sanka ängen söder om Lidingövallen.

Hur den politiska oppositionen ska kunna stoppa/fördröja ärendet genom att återremittera budgetförslaget till kommunstyrelsen är för mig en gåta. Ett budgetförslag måste väl innefatta de önskemål man vill genomföra. Man kan naturligtvis säga nej till just de tio miljoner frågan gäller men att återremittera! Nej!

Tanken på folkomröstning borde skrämma m+fp. I en omröstning plattas argumenten ut till ja eller nej. Nyanserna försvinner och resulatet av omröstningen kan bli ett nederlag. Skolmatsfrågan var för ett år sedan tillräckligt påfrestande för samarbetet mellan de två. När folkpartiet insett att det var osmart att hålla fast vid ett nej stod moderaterna ensamma. Fel tacklat kan man hamna i samma situation igen.