"Kraft, känsla och lyhördhet"

onsdag 20 juni 2018 15:52

Inger Grimlund lyssnade på Moskvakvartetten och sånggruppen Blommiga Sjalen vid deras framträdande i Ansgarskyrkan för en vecka sedan. Nu har Inger hämtat sig efter att ha blivit helt trollbunden av pianisten Larisa Gotlibs spel på flygeln.

I spänd förväntan sitter jag på första bänk längst till höger när man kommer in i Ansgarskyrkans vackra sal. Det är varmt ute och inne även om klockan är runt sju på kvällen. Fullsatt. ”En konsert ni sent kommer glömma” står det i programbladet jag fått i min hand av Håkan Sundin på Hiertagården. Det är Håkan och hans hustru Barbro Sundin som arrangerat den här svensk-rysk-ukrainska konserten till glädje för älskare av folkmusik och balalajka. Men för mig blev det ändå pianot som trollband mig, pianot – den gigantiska svarta flygeln som stod mitt framför mig.

Pianisten är en elegant ”lady” med händer som hoppar över det svarta och vita tangentbordet. Ladyn går naturligtvis i färg med sitt instrument, svart med glitter runt halsen därtill en röd slinga på blusen som ger en försmak av vad som komma skall. Noterna på notstället ser lika dramatiska ut som musiken låter. Fattas bara annat.

Med kraft bearbetar Lady Larisa sitt instrument – hon anfaller pianot med full intensitet och de väl använda och nötta notbladen ryker, ett efter ett. Kraft, känsla och lyhördhet för de andra tre i kvartetten finns med i pianomusiken där balalajkans utövare närsynt och närgånget behandlar strängarna på instrumenten. Ändå är det den stora svarta flygeln som leder truppen mot minnesvärda höjder.

Lady Larisa hamrar hårt på tangenterna, som får bestämda slag från sin härskarinna. Hon lever sig in i varje klang och drar med sig oss åhörare som sitter hänfört maktlösa på de hårda bänkarna i rader.

Nu djäklar anamma! Nu brakar det loss – svetten pärlar över Larisas vackert skulpterade ansiktet medan hennes armar flaxar som på en glad höna med händer som klor.

Vi närmar oss slutet på konserten. Nu blir det svenska toner vi hört förr – men inte framförda på det här viset. Det blir en ny Calle Schewen! Och nog skulle han ”dansat tills solen går upp” eller tagit tag i en balalajka, hängt med i strängarna och blivit förälskad i Lady Larisa vid pianot. Ja, nu fick Calle Schewen verkligen vad han tålde - och vi alla som var med den här minnesvärda tisdagen, den 12 juni i Ansgarskyrkan.

Text: Inger Grimlund

Anm.
Larisa Gotlib är pianopedagog och konsertmästare vid Gnesinakademien. Hon ingår i Moskvakvartetten – de övriga är Alexander Tsygankov, Inna Shevchenko, Valerij Zazhigin, som också är högste domare vid balalajkatävlingr i Ryssland.

Tioårsjubilerande sånggruppen Blommiga Sjalen sjöng ukrainska och ryska folksånger med humor, glädje och rysk precision.

Dela "Kraft, känsla och lyhördhet"