En utställning om livet på ön som alla borde se

måndag 8 oktober 2018 21:52

ÖPPEN TILL 18 NOVEMBER. I lördags öppnades utställningen "Potatis och sill, brännvin därtill" på Lidingö museum. Utställningen visas endast till den 18 november, (tillägg: förlängd till 30 december) som också är Kulturveckans sista dag så man får hoppas att många skolklasser hinner hit. För, här kan man se hur livet gestaltade sig för de vanliga lidingöborna, som levde på gårdarna under 1800-talet och fram till 1960-talet. Lidingö var ett jordbrukssamhälle och ön var bl.a. stor leverantör av mjölk och den feta Lidingöströmmingen till stockholmarna.

Fisket har alltid betytt mycket för lidingöborna.

Skärgårdsön Lidingö började få fast befolkning omkring år 500. Det har varit svårt att få fram uppgifter om hur vanligt folk levde. En skrift som varit till stor hjälp när museets kunna medarbetare började planera utställningen är en skrift från 1934 som heter "Folkminnen på Lidingö". En för alla nu okänd person gick runt och intervjuade äldre lidingöbor, 80 och 90 år gamla, om hur det var att leva här under 1800-talets andra hälft.

- Det är små oansenliga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av livet här, säger Margareta Borgelin, som är en av de många som arbetat med utställningen. Berättelserna finns här, men vi har inte fått plats med texterna på utställningstavlorna. Istället har vi samlat berättelserna i tre pärmar som man kan titta i. Här beskriv bl.a. livet som statare, statare fanns på alla gårrdar över hela landet, även här. Vi har faktiskt kvar en statarlänga, i två vångar, bakom Rudboda gård.

Utställningens fokus ligger på 1800-talets mitt då Victor Dahlgren upprättar rapporten ”Beskrifning jemte statistisk tabell och karta öfver Lidingö socken” som för första gången ger oss en någorlunda samlad bild över förhållandena på öns cirka 25 gårdar, varav många gett namn åt dagens bostadsområden.

- Vi hade jordbruk på ön ända fram till 1960-talet. Då lade man ned Bo gård, som var den sista och även Breviks gård. Lasse Dahlstedt, som varit med i arbetsgruppen, är son till den siste arrendatorn. Han kommer berätta om detta på museet den 18 oktober (se evenemangskalendern) om sina barn- och ungdomsminnen från lantbruket vid Stockby och Bo gårdar och om sin far, som arrenderade dessa, säger Margareta Borgelin.

På utställningen visas också en hel del av de tuschteckningar som Axel Fredrik Cederholm gjorde av Lidingös gårdar. Cederholm, som var både operasångare, skådespelare och konstnär föddes 1780 i Stockholm och dog 1828. Mellan åren 1811 och 1816 gjorde han många teckningar av landskap och gårdar bl.a. på Lidingö.

Det finns både bilder och fakta om jordbrukets och självhushållningens tid. Alla gårdar hade t.ex. en egen kvar i vilken man kunde mala sitt mjöl till husbehov. Två av dessa kvarnar står kvar idag, vid Askrike och vid Kvarnvägen (där Näsets kvar står, numera utan vingar). Skulle man ha bättre malt mjöl fick man ta sig till kvarnen i Mölna. Där fick man betala för malningen.

Naturligtvis finns berättelser om de broar som knutit Lidingö samman med fastlandet, från den första flottbron mellan Larsberg och Lidingöbro år 1803, via den andra flottbron 1884 till den nya bron 1925, den som nu kallas Gamla Lidingöbron och som enligt politikerna ska rivas. Det finns även beskrivning av hur spritbåtarna under 1870-talet gick i pendeltrafik mellan Stockholm och den av Lidingö ägda ögruppen Fjäderholmarna.

Utställningen är öppen tisdag, torsdag, lördag och söndag mellan klockan 12 och 15. Adressen är Lejonvägen 26 A, i Lidingö centrum.