Väder Lidingö

Lidingö söndag 8 december 2019 v. 49

Senaste kommentaren - Se fler

Anders Djerf 5 dec 00:09 om Göran Swedrup får utmärkelsen "Årets ängel"

Aktuell fråga: Varför finns det ingen god smak längre?

tisdag 10 april 2012 20:05

Professor Erling Bjurström höll nyligen ett föredrag på Carl Malmstensskolan under rubriken "Varför finns det ingen god smak längre?"

Professor Erling Bjurström höll nyligen ett föredrag på Carl Malmstensskolan under rubriken "Varför finns det ingen god smak längre?"

Den provokativa frågan ställde professorn och författaren Erling Bjurström när han nyligen höll en föreläsning på Carl Malmsten Furniture Studies i Larsberg på Lidingö. Erling Bjurström är professor vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) på Linköpings universitet och har givit ut ett tjugotal böcker om kultur och medier.

I sin inriktning att vara en kunskapsinspiratör för lidingöborna arrangerar Carl Malmsten Furniture Studies (Carl Malmstensskolan) några öppna föreläsningar under våren. Ett trettiotal personer fick under denna kväll följa med på en tankeresa, från renässansen, då begreppet “smak” började användas för annat än bara mat, till dagens smakdomare.

Under 1600-talet pågick i Europa ett gräl mellan “de antika” och “de moderna”. “De antika” ansåg att smakidealen var universella och klassiska, att de skulle bestå i all evighet. “De moderna” hävdade att den goda smaken, som byggde på förnuftet och att var och en själv fick avgöra, var en riktigare utgångspunkt när man talade om smak. Efter ett drygt århundrade kom man fram till att “det sanna, det goda, det sköna” inte längre sammanföll på ett självklart sätt.

Grälet mellan de antika och de moderna ledde fram till ett genombrott för naturvetenskapen och dess tro på framsteg och utveckling. Men för konstens del stannade förändringen av i och med att nyklassicismens antika ideal fortfarande gällde: Det vackraste som funnits fanns under antiken. Den trygga hamnen finns i det förflutna.

På 1700-talet, “smakens århundrade”, började filosoferna bråka om begreppen bra och dålig smak. Man börjar tala om estetik och bildning, samtidigt som orden “konst” och “bildning” ändrade innebörd och alltmer kom att förknippas med begreppet “smak”. Det vackra och det sköna blev nu en “smakfråga”. Filosofen David Hume skrev 1777 i sitt verk “Of the Standard of Taste” (Standard för smak) att smak också är beroende av social förhållanden.

Vad tyckte man då i samhället i stort – påverkades smaken av sociala förhållanden? Varför ansågs överklassen ha bättre smak? I England ställdes vid denna tid frågorna: Är smaken medfödd eller inte? Är smaken objektiv eller subjektiv eller kanske både och? Svaret kom från flera håll: Smaken är förvärvad, och, det finns en smakstandard, men den dåliga smaken dominerar i samhället…

“Alla” filosofer skrev vid denna tid om smak och allra mest Immanuel Kant som sa att smaken är förankrad i ett slags sunt förnuft som kan vägleda individer i deras smakomdömen, men som också kan vara bedrägligt.
– Fortfarande är det inte helt lätt att förstå vad Kant exakt menade med smak, så det finns olika sätt tolka honom, sa Erling Bjurström.

1800-talet blev ett sekel av smakreformism. Då trädde personer fram som drog en klar gräns mellan god och dålig smak. T.ex. skrev Ellen Key i sin bok “Skönhet för alla” 1899: “Den stora smaken måste segra över samtidens grannlåt och bryta ned den ´estetiska ansvarslöshet´ som breder ut sig”.

Det borgerliga stadssamhället växte fram och den sociala rörligheten blev större. Man började tala om vem man var genom att gå på opera och teater. “De bildade kan tala om vad som är god smak” skrev den engelske poeten och professorn i poesi, Matthew Arnold, och tillade “God kultur ger kraft som kan avskaffa klassamhället”.

I slutet på 1800-talet började t.o.m. konsten utmana “den goda smaken”. Det skapades ny dekadent konst, kitsch, och konst för konstens egen skull. 1898 skrev Leo Tolstoj: Konst som endast är begriplig för de invigda utestänger massorna.

På 1920- och 30-talen kommer begrepp som masskultur och modernism och “den goda smaken” hotades både uppifrån och underifrån. Modernismen utmanade tidigare föreställningar om smak genom att ifrågasätta vad som var konst, och vad som var vackert eller skönt. Masskulturen växte med produktion av profitstyrd undermålig kultur men kritiken riktades inte mot detta, utan mot “den goda kulturen och smaken”, för att vara elitistisk och befinna sig på ett högre plan. Konsten satte smaken i gungning!

Pendeln slog hårt åt ena hållet. God smak omvandlades med tiden till dålig smak och tvärtom.
– Vi verkar alltmer acceptera “dålig” smak. Det finns ingen som ställer sig upp och talar emot. Ställer man ut något som “konst” så blir det automatiskt “konst”, sa Erling Bjurström. Samtidigt har vi kanske hittat ett nytt förhållningssätt när vi stöter på “den dåliga smaken” nämligen den “taktfulla ouppmärksamheten”. Vi bryr oss inte om vissa saker.

– Smak är fortfarande minerad mark. När påtalar vi den dåliga smaken? I vilka situationer? Gör vi det någonsin? Har vi kanske istället lärt oss att hantera den dåliga smaken på ett mer smakfullt sätt, frågade Erling Bjurström innan han lite försiktigt nämnde att hipstern kanske är vår tids smakdomare. Hipstern, den som alltid ligger före alla andra, och väljer det unika i det massproducerade. Men är hipstern alltid före?

Nästa föreläsning på Carl Malmstensskolan äger rum tisdag den 24 april. Se denna länk.

Dela Aktuell fråga: Varför finns det ingen god smak längre?

Kommentarer

Tore Kullgren 2012-04-10 23:41

Beteendevetaren Steven Pinker underkänner idén om att människans hjärna skulle vara ett tomt pappersark.

Bland annat visar han att det finns flera estetiska uttryck som upplevs som vackra i alla mänskliga samhällen, oavsett världsdel och teknologi. Dit hör lyrik på vers, rytmer, tonskalor, geometriska mönster och hjältesagor.

http://www.youtube.com/watch?v=CuQHSKLXu2c

Kommentera

Fler artiklar från Kultur & Nöje

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Alla tiders Visit Lidingö, stor

Annonser från Google