Gustaf Drougge: Varje vandaliserat redskapsrum betyder färre nya spel på fritidsgården

Publicerad 8 november 2016

Gustaf Drougge

Våra idrottsanläggningar är bland det mest kostsamma vi har i kommunen men också en del av det mest värdefulla vi har. Det är en extremt uppskattad och välanvänd verksamhet och därför rusade nog pulsen för många av oss när vi via Lidingö Anslagstavla på Facebook möts av berättelser om att unga maskerade personer ännu en gång har sparkat sönder inredning i Bodals bollhall.

Alla de skattepengar och all den tid som frivilliga lägger ned på att ta hand om våra gemensamma idrottsresurser bokstavligt talat söndersparkade av några unga. Det fanns också vittnesmål om de ska ha eldat eller försökt att elda samt urinerat på planen. Också nu flera dagar efter det inträffade tar jag fortfarande personligen illa upp av vad dessa personer tar sig rätten att göra på vår allas bekostnad. Det är inte busungar, det är unga kriminella och vi behöver sluta dalta med dem.

Diskussionen i Facebooktråden tog snabbt vändningen mot vems ansvar det var att dessa unga gjorde som de gjorde. De har ju ingen lokal! Var är polisen?! Var är föräldrarna? Kommunen borde göra något!

Låt mig vara tydlig, ansvaret ligger på dessa unga personer som av någon anledning inte klarar av att skilja rätt från fel. Varje enskild människa har ett eget ansvar av att sköta sig och ta hand om våra gemensamma resurser. Man köper inte sprayburkar eller slår sönder idrottshallar för att fritidsgården inte har öppet eller att man saknar det senaste playstationspelet.

Det kommer alltid finnas de som tar tillfället i akt att ursäkta ungdomskriminalitet med brist på aktiviteter eller fritidsgårdar för unga. Men när samma unga vandaliserar lokaler för just aktiviteter för unga sluts den ologiska slutsatsen.

I grunden handlar det om den egna moralen. Det finns människor som har fått en alldeles underbar och trygg uppfostran men som ändå väljer att förstöra för andra och det finns de som mött varenda uppförsbacke som livet hade att erbjuda och ändå klarar av att sköta sig.

Skadegörelsen på våra idrottsanläggningar tar resurser direkt från samma bankfack som finansierar bidragen till idrottsrörelsen på Lidingö. För varje söndersparkat redskapsrum blir det färre föreställningar på Sagateatern eller färre nya spel på fritidsgården.

När polisen inte sätter stopp för dessa kriminella kommer lidingöbor vilja ta lagen i egna händer. Tonen på Lidingös anslagstavla på Facebook är många gånger extremt hård och människor skriver redan om slagträn av aluminium och hur de vill få tag i de maskerade bovarna. Detta vore lika kriminellt och oförsvarbart som själva skadegörelsen.

För kommunen handlar det om att inventera lokalerna för att säkra att de mest grundläggande säkerhetsrutinerna finns. Enligt uppgift går det att smita in genom en olåst(!) dörr på kvällarna både i Bodals bollhall men också andra idrottsanläggningar. Det handlar om att uppmärksamma polisen om problemen med idrottsskadegörelsen och därför kommer jag också att skicka denna krönika till ansvarig polischef.

Som gruppledare för Moderaterna i Kultur- och fritidsnämnden blir jag bedrövad av utvecklingen och jag efterlyser också alla goda förslag på hur vi kan komma tillrätta med skadegörelsen vid våra idrottsanläggningar. Kontakta gärna mig så tar jag de bästa förslagen vidare till förvaltningen.

Här är några bilder som Axel Göthberg , en ung aktiv innebandyspelare, tagit av Bodals bollhall. Tack Axel för bilderna!

Gustaf Drougge

Engagerad i demokrati- och rättighetsfrågor genom biståndsorganisationen Jarl Hjalmarsson stiftelsen och älskar att träna, laga nya maträtter och uppleva kultur i alla dess former. Bor i Baggeby och är moderat fritidspolitiker i Kultur- och Fritidsnämnden. Favoritplats på Lidingö är Elfvik.

Fler Krönikor av Gustaf Drougge

Kommentarer

Våra krönikörer

Gustaf Drougge

Patrik Gadelius

Cristina Erikson

Ida Luther Näsholm

Daniel Larson

G. Wolsert

Ulrika Levihn