Tack Lars,

Jag är ledsen att jag missade din kommentar den 11e november. Förlåt för det!

Men, nu fick du chans att förtydliga ännu en gång. Det blir lite rörigt för oss utomstående betraktare när ARK säger att planen om 950 ligger fast.

Jag antar att tjänstemännen just nu jobbar hårt med mer detaljerade planer som vi snart får ta del av. Jag hoppas att det för dem inte råder något tvivel om vad som gäller. Då slipper vi kostnader för att skissa på hus bakom Jernet eller Wasaparken som majoriteten bestämt inte skall byggas.

Lars, lycka till och se till att ARK med flera håller de löften de givit er.

Hej Anders Wennberg!

Jag har svarat på din fråga om Centrum/Torsvik redan 2015-11-11 och skrev då så här här på Lidingösidan:

Hej Anders Wennberg.

Så här är läget.

Antalet lägenheter i Lidingö centrum minskar med ca 125 lägenheter i etapp 1 av Lidingö centrum genom de byggreduktioner som du nämner i din fråga. Med den reduktionen blir totalen för C/T 775-875 lägenheter beroende på om man utgår ifrån 900 eller 1 000 lägenheter, det vill säga det spann som antogs av gamla majoriteten i Planprogram juni 2014. Lidingöpartiets ambition är att minska totalen ytterligare i kommande C/T-etapper, men där är vi inte än eftersom bara etapp 1 är aktuell just nu. Vi har även enats om att minskat byggandet i Bergsätra med ca 125 lägenheter genom att majoriteten är ense om att inte bygga bostäder på bergknallen i västra Bergsätra.

Oj, Lidingö Partiet dök upp och skrev ett långt inlägg. Välkommen tillbaka!

Lars, jag ställer frågan en gång till som jag ställt flera gånger tidigare men du alltid duckar. På mötet om Centrum/Torsvik sa ARK att planen om 950 lägenheter i Centrum ligger fast. Står LP bakom detta. Hög tid för LP att svara och att sluta ducka!

Förhoppningarna är låga att få svar från LP...

Sophia, det är ädelt av dig att offra pulka backen, du som bor bredvid ett av Lidingös största skogsområden men många kilometer av skog runt hörnet. Vi i Torsvik accepterar flera gånger mer nybyggen på en bråkdel av ytan, men kallas ändå NIMBY för vi sväljer inte alla planer. Fundera lite på den.

Lidingöpartiet och många med oss utgår ifrån att den borgerliga landstingsledningen står fast vid att Spårväg City skall färdigställas och kopplas ihop med Lidingöbanan så snart det bara går. Allt annat vore märkligt eftersom man redan investerat närmare 2 miljarder i upprustning av Lidingöbanan och uppförandet av en vagnhall i Aga som kan hysa närmare 30 spårvagnar, fast Lidingöbanans eget behov bara är ett tiotal vagnar, även med utökad trafik.

Jag vill också påminna om att det var ett fullkomligt enigt Lidingö kommunfullmäktige som 2009, över blockgränserna, röstade ja till den uppgörelse om Lidingöbanan och sammankoppling med Spårväg City som nu gäller. Inte ett enda parti i Lidingö fullmäktige, oavsett höger eller vänster, motsatte sig avtalet och de planerade åtgärderna, där även vagnhallarna i Aga ingick! Det är därför helt fel att anklaga förre kommunalrådet Paul Lindquist för att ha skapat spårvagnshallarna för någon slags egen vinning. Att påstå det är snarast ett lågvattenmärke! Alla öns partier var eniga i beslutet.

När det gäller landstingsvalet 2014 var vi många som var oroliga för att en rödgrön majoritet skulle vinna Landstingsvalet. Då visste vi nämligen att främst Socialdemokraterna i Landstinget ”lovat” att stoppa Spårväg Citys utbyggnad om de bara kom till makten. Skälen till detta var tämligen grumliga och tycktes mest baseras på någon slags missunnsamhet mot norra delen av Storstockholm och ogillande av spårväg som trafikform, vilket jag tycker är märkligt. Någon liknande aversion mot de södra länsdelarna har jag inte sett från borgerligt håll. Hur som haver vann inte de rödgröna majoritet i Landstinget utan den sittande borgerliga majoriteten bestod. Därmed betraktar jag och många med mig Spårväg Citys färdigställande som säkrad och därmed anser jag inte att man skall använda spårvagnshallarna i Aga till något annat än just spårvagnshallar. Om några år kommer de att behövas för sitt ändamål. Man kan inte kasta om trafikpolitiken hur som helst när man gått in i avtal och fullbordat byggen och moderniseringar för ett par miljarder kronor.

Det finns dock ett orosmoln; för att kunna dra Spårväg City fram till Ropsten behöver Stockholms stad medverka i planeringen av sträckan. Idag sitter en rödgrönrosa majoritet i Stockholms stad. Den majoriteten kan naturligtvis om den vill sätta käppar i hjulet för den fortsatta utbyggnaden av Spårväg City, men varför skulle den egentligen göra det? Det nya området Norra Djurgårdsstaden kommer inom några år att utgöras av mer än 10 000 nya bostäder och närmare 35 000 nya arbetsplatser. Dessa människor behöver bra kollektivtrafik och Spårväg City kommer att erbjuda det samtidigt som den befintliga röda tunnelbanelinjen får en välbehövlig avlastning. Därför hoppas jag att den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad är klokare än den rödgröna oppositionen i Landstinget och ser till sakfrågan – bra kollektivtrafik – hellre än att hänga upp sig på att man ogillar just trafikslaget spårväg och eller de norra delarna av länet.

När det sedan gäller Staffan Anderbergs synpunkter på estetiken kring de nya spårvagnshallarna vill jag påminna om att Lidingö stad har ställt extra höga krav på att hallarna ska utformas med hög kvalité och god design. Jag kan medge att hallarna just nu ser ut som en ganska bedrövlig byggarbetsplats, det gör å andra sidan alla byggarbetsplatser innan bygget är fullbordat. Därför är det angeläget att spårvagnsdepån byggs helt klar så snart som möjligt. När bygget väl är klart är jag övertygad om att byggnaderna kommer att smälta in på ett bra sätt i omgivningen, speciellt med de särskilda arkitektoniska finesser som är krävda av staden och utlovade av byggherren.

Till sist vill jag också nämna den pågående utvärderingen av de olika objekten i den s.k. Sverige-förhandlingen där Lidingö stad har lämnat in intresseanmälan för omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum och/eller framdragning av tunnelbanan till Lidingö centrum. Den utvärde-ringen har nämligen visat att omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum är en mycket kostnadseffektiv investering och en avsevärt billigare åtgärd än att dra tunnelbana till Lidingö centrum, 2,4 miljarder för tunnelbana mot cirka en halv miljarder för omdragning av Lidingöbanan. Även om man i lidingöbanebeloppet skulle räkna in Lidingö stads kostnad för en ny Lilla Lidingöbro blir kostnaden för tunnelbana en enda station ut på ön mer än dubbelt så dyrt som att dra Lidingöbanan via Lidingö centrum.

Lidingöpartiet anser dessa siffror talar för sig själva. Det är Lidingöbanan man ska satsa på, särskilt som Lidingöbanan har 12 stationer på ön medan tunnelbanan bara skulle få en enda. När Lidingöbanan väl blir ihopkopplad med Spårväg City har vi en verklig win-win-situation! Inte minst handlarna i Lidingö centrum kan då glädja sig över att Lidingö centrum med Lidingöbana verkligen blir hela öns centrum och knyter ihop vår ö på ett förnämligt sätt. Det gör inte en tunnelbanestation i Lidingö centrum!

Den nya spårvagnshallen och själva vagnhallsområdet kommer nog att se rätt bra ut när den väl är färdigställd om några år, men det parkeringstorg och stenöken som är anlagd framför nya Aga stations hållplats är verkligen inget att vara stolt över. Varför inte bebygga det mesta av den platsen med hus, kontorsfastigheter närmast Södra Kungsvägen och bostäder närmast Dalénum-området.

Över huvud taget så blev det fel när man förlade vagnhallen till Aga igen, det hade varit bättre att ha en vagnhall i Ropsten, till exempel området under bron. Då hade man fått en bra utgångspunkt för såväl Lidingöbanan som NK-expressen. Dessutom skulle ombyggnaden av Lidingöbanan kunnat göras i etapper utan denna långa totalavstängning, med den plågsamma bussersättning som vi alla drabbades av. Det nuvarande vagnhallsområdet i AGA skulle då kunna vara ett bostadsområde, men nu är det redan gjort och då är det ingen idé att älta det.

Den planerade rondellen och tillfarten innan järnvägsövergången vid AGA är däremot dåligt planerad och har dessutom gjort att spårvägen fått en krokig väg innan stationen.

Att den nya spårvägstrafiken fungerar relativt dåligt beror helt på SLs nuvarande brist på kompetens. Det fanns flera röster som påpekade brister i såväl val av signalsystem som vagnpark. De dåliga erfarenheterna från Tvärbanans Solnautbyggnad nådde aldrig Lidingöprojektet i tid och man hann därför inte avbryta köpet av de nya spårvagnarna eller installationen av de numera berömda axelräknarna som sedan byttes ut för att de inte fungerade. Att man dessutom i all hast skrotade den gamla vagnparken var ett misstag, skulle det visa sig. Inte för att den är lämplig att använda på en modern spår utan för att den fungerade och hade kunnat hålla igång trafiken de en till två år extra som hade behövts för en ny och korrekt upphandling av nya fungerande vagnar.

Vägen Dalénum-Larsberg är mycket enformig och tänkt för bilister som förstås avverkar sträckan i ett nafs. Men kommer man gående t ex från Villa Agadir på Radiovägen och kanske har bråttom, ter sig Larsberg centrum mycket avlägset. (Kommer man däremot gående från andra hållet, på den korta gångvägen utmed Lidingöbanan från Skärsätra, så upplevs promenaden till Agadir enbart positiv). Men jag vet inte vad som hade kunnat göras annorlunda i utformningen av området: det finns ju inte någon mark att tala om för variation. Spårvagnshallarna är som de är och man suckar uppgivet: Var det så här det var tänkt?! Minnesbilden av arkitektteckningar från Agavägen med en upplyst vagnhall delvis i glas var annorlunda och inte helt omöjlig. Hoppas problemet med spårvagnshallarna får en godtagbar lösning.

Det är ju bra att hamburgerrestaurangen Max har fått ett så positivt mottagande för sin design. Den är fin. Intilliggande Willys får tyvärr inte samma positiva omdöme alla gånger. Men Willys exteriör är det sista jag tänker på när jag kliver av bussen vid Aga med Dramaten. (För den icke initierade är Dramaten en dragkärra som företrädesvis framföres av pensionärer 65+ eller som i mitt fall 80-.) Shoppinglistan går jag igenom mentalt tills jag är framme. Väl inne så kan jag inte nog poängtera funktionaliteten på Willys. Allt är så rationellt och organiserat med breda tydligt numrerade gångar som man rimligtvis kan begära och med prima prisvänliga varor inte att förglömma. Inget desperat greppande här av en vara man egentligen inte skulle ha, bara för att helt plötsligt ha funnit utgången som vid mer labyrintliknande affärslokaler.

Sophia,
Trevligt att vi är många som engagerar oss i debatten hur mycket det ska byggas på Lidingö och hur vi vill att det ska se ut. Det blir dock lite märkligt när du gör en poäng av att bemöta saker som ingen har påstått. Vi tar det i tur och ordning:
1. Jag har inte påstått att ett krympande invånarantal är bra för den kommunala ekonomin. Det jag hävdade var att det inte råder ett linjärt samband mellan den kommunala ekonomins styrka och den hastighet med vilken man bygger nya bostäder. Även en lugnare tillväxttakt, än den som just nu planeras för Lidingö, ger goda förutsättningar för en bra kommunal ekonomi i framtiden.
2. Varken jag eller någon annan har, såvitt jag kan se i inläggen, påstått att det finns en objektiv sanning gällande vad som är god eller dålig arkitektur. Det måste dock vara möjligt för var och en att uttrycka en personlig åsikt om vad som är fult eller inte och att försöka skapa en opinion kring en utveckling som man tycker går åt fel håll, utan att få själva rätten att tycka ifrågasatt. Begrepp som god arkitektur och god stadsplanering, i betydelsen att den gillas av flertalet invånare, saknar dessutom inte helt relevans för debatten.
3. Ingen har, såvitt jag vet, påstått att man inte ska lyssna på unga människor i debatten om bostadsbyggandet. Det både Staffan Anderberg och jag reagerade på var det omvända påståendet, lanserat av debattör Åkesson, att ens åsikter med automatik är mindre legitima av det skäl att man är äldre. En tanke, som möjligen provocerar vissa, är ju att mångårig erfarenhet kan ha ett värde när man planerar för framtiden.

Trots att jag själv har en annan uppfattning, har jag inga problem med att någon framför åsikten att Lidingö ska bebyggas hårt eller att spårvagnsdepån är lagom stor och/eller vacker (det senare finner jag dock närmast obegripligt).

Jag är dock mindre förtjust i att man försöker legitimera det som egentligen är ett subjektivt tyckande med förment sakliga skäl, som att den kommunala ekonomin kräver en kraftig (till skillnad från en mindre kraftig) utbyggnadstakt, eller att den regionala bostadsförsörjningen (180000 -320000 bostäder fram till 2030) skulle stå och falla med om (det redan tätbebyggda) Lidingö bygger 2000 eller 4000 bostäder under kommande 15 - 20 år.

Sophia,
Du representerar en minoritet, som gillar de nya spårvagnshallarna. Efter mitt inlägg om förfulningen står det klart att en överväldigande majoritet tycker illa om dessa. Det var väl inget annat att vänta. Syftet var att uppmärksamma Lidingöborna på risken för att den här förfulningen kommer att fortsätta om politiker med denna smak inte bjuds på tillräckligt motstånd. Jag tror det syftet nu är uppnått.
Som en följd av mitt ursprungliga inlägg har jag fått klart för mig att en del inte kan låta bli att blanda in vilken ålder som den har, som uttrycker en åsikt. Det är ett utslag av den moderna åldersnojan, som är föga hedrande för bildade människor.
Man har också av någon anledning blandat in NIMBY (not in my backyard). Jag vet inte vems bakgård som nu har fått spårvagnshallar, i varje fall inte min. Flera politiker kommer ofta in på detta. Senast var det under debatten om de fem framtidsvyerna. Då framkom det tydligt att många i den politiska debatten inte vet vad ett plansamråd innebär.
Enligt lag skall ”samråd ska ske med sakägare och bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget”. Det innebär inte att grannarna kan bestämma, men det innebär att beslutsfattarna måste lyssna på dem innan beslut fattas. Denna lag har naturligtvis tillkommit för att ge personer som är eller känner sig berörda av en planläggning skall få ge uttryck för detta. Väldigt ofta tas det hänsyn till sådana synpunkter. Att begabba personer som värnar om sin hemmiljö är därför ytterst okunnigt och föraktfullt.
Lidingös stadshus kan man ha olika åsikter om, men det har i varje fall fyllt och fyller en funktion. Den inrymmer stadens administration. Spårvagnshallarna kommer dessvärre inte att användas för tågen under en överskådlig framtid. Man får fundera över vad de skall användas till.

Sophia,

Du har rätt att alla får säga sin mening, och att politikerna måste på ett balanserat sätt både ta hänsyn till de boende, de som ännu inte flyttat in och de som bor på andra delar av ön men tex ha bättre service i Centrum.

Självklart behöver vi bygga fler bostäder, utveckla Centrum och andra delar av Lidingö. Bor man som jag nära Centrum så måste man acceptera vidareutveckling och byggen i närområdet, och om det sker på ett bra sätt också få chansen att glädjas åt en positiv utveckling mot bättre service, fler butiker och nya grannar.

Men det måste ske på ett balanserat sätt, med respekt för de boende och områdets karaktär. Hitta en "lagom nivå". Offra några grönytor, men inte nästan alla.

Ett problem med C/T debatten är att flera ledande politiker och hela tiden ropar ”NIMBY” så snart man tycker att en plan är för omfattande, inte håller med om förslaget, eller om man tycker att grönytorna skall beräknas korrekt, undrar om parkeringsplatserna räcker, vill att samrådet skall sammanställas ärligt eller påpekar att Sweco’s bullerberäkning säger att bullret ökar. Och många av de som ropar NIMBY bor tex. i Högberga/Brevik där villaföreningen vill stoppa konstgräs på fotbollsplan för det förlänger säsongen för glada högljudda barn, eller så bor de granne med Långängens naturreservat, eller så bor de åtminstone i ett radhusområde bakom ett bullerplank där det absolut inte planeras att byggas något nytt.

Politiker och tjänstemän behöver återuppbygga förtroendet. Inga fler felaktiga sammanställningar av samråd eller mygel med beräkningar av grönytor. Lyssna mer på de boende än man gjort under förra kommunledningen, då blir det också mindre pajkastning från båda sidorna och en konstruktiv debatt som kan leda till ett bra projekt.

Jag är förhoppningsfull både kring nya majoriteten i KF och nya styrelsen i Moderaterna, vi får se och hoppas.

Det är helt riktigt att man som kommun inte kan räkna hem hela vinsten av nya skattebetalare, i och med att skatteutjämningen tar en del. Men det är också sant att kommuner med minskande antal skattebetalare så gott som alltid får ekonomiska problem. Liksom att kommuner som lockar till sig fler skattebetalare förbättrar sin ekonomi. Så långt borde vi väl alla kunna vara överens?

Naturligtvis har man rätt att uttala sig oavsett om man är 17 eller 70, men för min del tycker jag nog att det är rimligt att åtminstone lyssna till de unga när vi pratar om hur Lidingö kommer att se ut om 30, 40 eller 50 år. Vi som är 40+ eller äldre kommer att vara med på vägen, men det är inte vi som sedan ska leva med resultatet.

Och så arkitekturen. Det blir lite tokigt när samma personer som uttalar sig om bristande argumentation från andra sedan själva tar upp estetik som fastställda fakta. Som om det fanns objektivt rätt och fel i den frågan. Själv har jag absolut inget emot de nya spårvägshallarna. Däremot tycker jag att Lidingö stadshus är en av landets mest anskrämliga byggnader. Har alltid tyckt att det ser ut som om en Finlandsfärja lyckats gå på grund alldeles intill vårt i övrigt trevliga centrum. Ändå måste ju någon en gång ha valt den utformningen i tycke att just den var tilltalande. Till min förskräckelse har jag upptäckt att det ännu idag finns de som värnar om stadshusets utseende. vi kanske bara ska konstatera att smaken är olika?

Slutligen NIMBY. Visst finns ett tydligt inslag av just det i debatten om nybyggnationer på Lidingö? Det är alltid de som redan bor i området som ska bli lyssnade på, aldrig de som drömmer om att kunna flytta in där. De som hittat sin bostad prioriteras skyhögt över dem som fortfarande letar. Det står givetvis var och en fritt att tycka att det är så det ska vara. Men det är inte enda sättet. Och alla måste inte hålla med. För säkerhets skull bör jag kanske tillägga att jag själv bor i ett område som kommer att förtätas en hel del de kommande åren. En av mina barns pulkabackar ser ut att ryka, men jag köper det. Hellre en pulkabacke mindre än att den lokala butiken får för litet kundunderlag. Och mina barn ser enbart möjligheter med fler hus i området. Tänk om det flyttar in en massa nya spännande barn att leka med? Så kan man nämligen också se på utsikten att få nya grannar.

Tack Anderberg och Geijer för era värdefulla inlägg om den olyckliga byggnadspolitiken på Ön. Vi kan bara hoppas att Moderater och andra drar lärdom av senaste valutgångar och förändrar sin politik till det bättre. Däremot tar jag avstånd från Åkessons värderingar!

Att vara berest kan innefatta mycket. Jag har själv rest en hel del och har sett många samhällen som utvecklats, d v s till stor del förfulats, de flesta på 60-talet då rivningshysterin var som värst eller bäst, bara att välja. I den bästa av världar vore det bra om de unga inom politiken tog vara på de äldres åsikter såväl som de yngres, för att nå bästa resultat. Det ena behöver ju inte utesluta det andra, eller hur?

Bra inlägg Staffan. Precis som jag skrivit tidigare delar jag din uppfattning att de nya byggnaderna i depåområdet vid Aga är skrämmande i sin torftighet och brist på stil.
Att det dessutom är högst tveksamt om de behövs inom de närmaste 15 åren gör inte saken bättre. Vi kan inte bortse att de här byggnadernas utförande högst sannolikt godkändes av samma kommunalråd som kom med den mycket illa framförda planen för Centrum Torsvik. Skrämmande med tanke på byggplanerna i centrum och vilken belöning personen fick.
Eftersom bygget av depån inte kan göras ogjord tycker jag det är av högsta vikt att vi alla är mycket alerta och bevakar hur utbyggnaden av Centrum/Torsvik planeras och genomförs. En välbehövlig utveckling får inte bli en förfulning likt depåområdet.
Jag har några förslag:
- Däcka först över diket för Södra Kungsvägen och bygg lämpliga hus där . (Uppfattningen som framförts av förra och nuvarande KSO att det inte går är enligt min uppfattning en missuppfattning och bara nonsens. "Tänk utanför boxen")
- Fortsätt byggandet successivt med hus som är miljöanpassade och "gröna", gärna med växter på tak och terrasser.
- Ställ mycket tydliga krav på att störningen av trafik och övrig verksamhet minimeras. (Vill inte ha den vanliga synen att man rutinmässigt stänger av hela eller delar av gator och sen jobbar där sporadiskt. Veckan har 168 timmar, inte rimligt att bara jobba 16 timmar då. Vägar och gator tillhör inte staden utan dig och mig)
- Ansvariga politiker skall löpande redovisa vad som görs och i alla tillämpliga fall ge utrymme för oss att ge synpunkter.
Jag förbigår kommentarerna från Jonas med tysthet. Bäst så. De förtjänar inte mer.

Jonas Åkesson, anser du verkligen att spårvägshallarna var en klok användning av skattepengarna? Men tanke på att de inte ens kommer att kopplas på Spårväg City?

NIMBY-anklagelserna från vissa blir också lite löjliga, då de flesta som skriker "NIMBY" bor i områden där det planeras att byggas inget eller bara lite, ofta granne med ett härligt grönområde.

Jag vet inte var du bor, om du har en skog inpå dörren eller ej - min kommentar är mer allmän än riktad mot dig. Men bor själv i Centrum, och jag kan tänka mig 400, 500 eller kanske 600 nybyggda lägenheter i mitt absoluta närområde för att utveckla området, skapa förutsättningar för fler butiker, bostäder och liv som gynnar hela Lidingö. Men när jag säger att de fem framtidsbilderna var för omfattande, ja då pekas det finger och man blir kallad för NIMBY (som sagt oftast av folk som bor där det inte planeras att byggas).

Lägg ner NIMBY-snacket nu!

Bäste Jonas. Tack för dina synpunkter. Det är utmärkt att fler och fler engagerar sig i hur vi vill att Lidingö ska se ut i framtiden. Endast på det viset kan politikerna få underlag för kloka framtida beslut.

Kanske blir diskussionen mer konstruktiv om du inte gör ogrundade och ovidkommande antaganden om meddebattörernas bevekelsegrunder eller privatekonomiska läge. Den typen av debatteknik är faktisk mindre sympatisk.

Jag har inga problem med att någon kan föredra ett mycket mera tätbebyggt Lidingö, trots att jag själv tycker att det i nuvarande läge vore bättre med en något försiktigare utbyggnadstakt. Du kan dock vara säker på att jag inte kommer att tillskriva dig personliga åsikter eller egenskaper i syfte att misstänkliggöra dina bevekelsegrunder.

När det gäller resonemanget att fler invånare ger bättre skatteintäkter är sambandet dock inte fullt så linjärt som du uppger. Nyinflyttade barnfamiljer är ganska dyra för kommunen, liksom gamla människor med vårdbehov. Personer mitt i livet, utan barn och med höga inkomster, är däremot oftast goda nyheter för kommunens ekonomi. Skatteutjämningssystemet, som man förvisso kan ha många kritiska synpunkter på, har dock den i detta sammanhang positiva egenskapen att det i stor utsträckning utjämnar den här typen av skillnader. Det är därför inte möjligt, utan att veta hur sammansättning av de nyinflyttade ser ut, att dra några säkra slutsatser av hur ett ökat bostadsbyggande påverkar kommunens ekonomi. Det är inte med automatik så att alla kommuner i varje läge får bättre ekonomi ju fler nya invånare de får.

Om du gillar urbana miljöer och stora spårvagnsdepåer tycker jag att du ska argumentera för detta med utgångspunkten att det är så du vill att Lidingö ska se ut. Det blir dock en hederligare debatt om du inte misstänkliggör mitt eller någon annans uppsåt och om du inte som skäl för dina åsikter anger ekonomiska samband som inte går att styrka.

Inlägget från Jonas Åkesson belyser behovet av en seriös debatt om Lidingös framtida utveckling. Men att blanda in ålder hos dem som har synpunkter är mycket obehagligt, men dessvärre inte helt ovanligt i dessa dagar. Att blanda ihop mig med Lidingöpartiet visar på en extremt dålig insikt om hur utvecklingen har varit och att blanda in ”tjocka plånböcker” är direkt dumt.
Mitt inlägg syftade till att uppmärksamma alla på att en ganska stor del av Lidingö har genomgått en extrem förfulning och att den framtida byggnationen därför måste ta hänsyn till estetiska aspekter för att ge de framtida Lidingöborna en trivsam boendemiljö. Det kräver emellertid att de bestämmande politikerna har en helt annan och mognare insikt än vad Jonas Åkesson uppvisar i sitt inlägg.

Jag håller också med Staffan om de fula hangarerna i Aga-området. Visst får man finna sig i att utvecklingen skall
gå framåt, men nu undrar jag om den inte har gått i baklås.
I Riga finns flera flyghangarer som nu är saluhallar. Inte alls någon dum idé, men hangarerna var naturligtvis nödvändiga och byggdes inte på måfå. Utsikten för flera boende har också förändrats till det sämre, för att inte tala om bullerstaketet som löper fram i Brevik. Jag trodde i min enfald att nya Lidingötåget inte skulle bullra, och det gör det inte heller. Det verkar inte som om allt detta är genomtänkt. Skall man tycka att fula byggnader är fina för att hänga med i utvecklingen? Är det nytänket som gäller? Jag avrundar med följande: En fråga i en dagstidning till en ganska ung man: "Tycker du att man skall kasta skräp". Svaret: "Nej, inte i stan men i naturen". Han bodde givetvis i stan.

Jag vet att meningarna är delade över den nya moderna spårvagnshallarna. För min del tycker jag att de är helt ok. Jämfört med de fula byggnader för kollektivtrafiken som fanns där innan är dessa hallar ett klart lyft och det kommer att bli allt tydligare när Dalenum, Larsbergs- och Högsätraområdna fortsätter att utvecklas.

Om nu sammankopplingen inte blir av så tror jag att SL kommer se till att hallarna kan användas på annat alternativt sätt. Det är fantasin som sätter gränserna för vad som är möjligt.
Noterar att kritikerna främst är äldre människor med tjocka plånböcker som knappt kommer leva kvar när områdena är färdigutvecklade (ofta har de en politisk profil som ligger nära Nimbyrörelsen = Lidingöpartiet (även om de råkar kalla sig moderater, kanske mest av karriärs- och maktskäl än annat). De har även ett kortsiktigt perspektiv på en plats´ utveckling genom åren och framtiden, de har svårt att lyfta sig ur nuet, har svårt att se de stora perspektiven och lyfta de positiva aspekterna. De framtida generationerna har andra behov och ser andra funktioner. Kan tillägas att en geografisk plats oftast inte är statisk om man skådar den i historiens ljus.

En annan aspekt att lyfta är den demografiska utvecklingen. Lidingö har en bekymmersam demografisk profil ur ett kommunalskatteekonomiskt perspektiv. De äldre blir fler och fler och dessutom lever de allt längre. Det innebär stora påfrestningar på ekonomin, men hårt tryck på att höja skatterna kraftigt. Lägg till den orättvisa Robin Hood-skatten och du får en mindre kostnadsexplosion. Vem ska betala för vården av Geijer och Anderberg som tillsammans med alla sina generationskamrater kommer belasta ekonomin kraftigt. Jag ser två sätt som kan lösa problemet eller kanske tre om man kombinerar ettan och tvåan:

För det första behövs fler skattebetalare (till skillnad från pensionärer som inte jobbar och eller barn som inte heller jobbar), det handlar om personer mitt i livet som jobbar (gärna relativt välavlönade). Dessutom behöver fler arbeta mer och längre upp i åren.

För det andra så kan man genom en klok byggpolitik skapa attraktiva områden där dessa skattebetalare vill flytta in, vilket kräver att Lidingö bygger fler bostäder, till och med relativt mycket får att ekvationen ska gå ihop.
När Geijer, Anderberg & Co trummar ut sina Nimby ståndpunkter så är det verkliga budskapet; ja till stora skattehöjningar och ja till sämre äldreomsorg. Det är den bistra verkligheten bakom deras ord. Men det är de för fina för att säga rakt ut.

Har gett upp, ungdomarna i politisk majoritet vill asfaltera ön förutom några ställen på Elfvik o Långängen. Allt för att tjäna pengar o gillar man sedan inte läget så drar man till nästa stad.

Tack Staffan för att du initierar en mycket viktig diskussion. Frågan vi måste ställa oss inför kommande års byggande är vilket Lidingö vi vill ha om 15-20 år. Precis som du, tycker jag att det behöver tillskapas nya bostäder. Jag tycker dessutom att det är viktigt att det sker i en balanserad takt och i rimlig omfattning. Vi måste därvid se till att de nya hus som byggs får en gestaltning och en placering som inte förfular och förtätar de kvarter och de stadsdelar som berörs. Trycket från regionpolitiker avseende nya bostäder får inte medföra att vi lägger oss platt och skapar miljöer som kommer att ifrågasättas av framtida generationer. De byggplaner som redan nu föreligger och de ytterligare planer som kan komma att presenteras i närtid, riskerar att på ett genomgripande sätt förändra karaktären på många områden på Lidingö, om vi inte agerar för att undvika detta. Vi ser redan exempel på exploateringsgrader i samband med nybyggnationer, som tidigare varit otänkbara på Lidingö. Eftersom Lidingö redan är Sveriges femte mest tätbefolkade kommun, känns det rimligt att vi tillåts ha egna åsikter om i vilken takt det fortsatta bostadsbyggandet ska ske.

När det gäller spårvagnsdepån i Dalénum, talar den ju sitt eget beklagliga språk. Hur kunde det bli så här, är frågan som hänger i luften. Att den dessutom är fem gånger större än nödvändigt, eftersom det sannolikt aldrig blir någon sammankoppling med Spårväg City, är en sorglig illustration till hur viktigt det är att inte bara sträva efter att vara till lags och låta påstådda regionala intressen driva Lidingö framför sig.

Styrelsen för Moderaterna på Lidingö arbetar just nu med målsättningen att partiets byggpolitik ska läggas om. Tanken är att den rådande inriktningen, med planer på en kraftig förtätning av många stadsdelar, ska ersättas av en ambition för tillväxt i lugnare takt, med fokus på att bevara de kvaliteter i stadsplaneringen som gör Lidingö speciellt. Vi vill också att man ska bli ännu bättre på att lyssna på synpunkter från de närboende som närmast berörs av nybyggnationer.

Vi ser gärna att fler människor engagerar sig i dessa frågor och deltar i opinionsbildningen, inom Moderaterna eller på annat sätt, så att den framtida inriktningen på bostadsbyggandet får bästa möjliga förankring.

Ulf Geijer
(Styrelsemedlem i Moderaterna på Lidingö)

Bra, Staffan, jag håller helt med dig! Det är nästan ironiskt att i detta område, där den oestetiska designen inleddes med byggnaden av Willys, framstår hamburger-restaurangen Max som ett under av stilkänsla och artistisk design.

Det är alltid en oerhörd tyngd i Staffan Anderbergs argumentation. Varför lyssnar man inte på gamla och kloka kommunalråd ? Även Caisa Hörberg var klok och älskad och det kanske var Lidingös mest harmoniska tid.
Egentligen borde Paul Lindquist få en staty vid dessa tomma spårvagnshallar !

Håller helt med dig Staffan. Det förfulande inslaget leder inte ens till att det blir ett betydande antal nya arbetsplatser!
Före detta oppositionsrådet
Käte Diederichsen

Staffan... du ser Resultat av dina efterträdares karriärsambitioner på vägen till "finjobb" i landstinget måhända... Finns det någon som idag tror att hela stockholms bestånd av spårvagnar ska garageras på Lidingö? Ingen bro, ingen klarhet om Ropsten och överhuvudtaget dålig koll på verkligheten. Jag blir så arg och besviken på hur vissa lyckats övertyga sin lilla omvärld om hur förträffligt allt kommer att bli... Sunt förnuft har aldrig varit i närheten av den tidens agenda. Och nu står vi inför ett gigantiskt fult område mitt på ön... Kommer vi att kunna använda någon av byggnaderna till simhall kanske? Jag är övertygad om att någon (SL) snart kommer att be om förslag på alternativa användningsområden för dessa överdimensionerade och missprydande garagelimpor. Hur ska vi finansiärer (skattebetalare) då agera? Förslag tack!

Staffan Anderberg, kan bara konstatera att du inte kan vara särskilt berest i Sverige. I ett levande samhälle finns både moderna spårvagnshallar och gammal villabebyggelse, köpcentra, underbara blomstevillior, fula villor, vackra torg, underbara stadshus, fula stadshus (sic!). Och alla har vi olika smak. Men "Sveriges fulaste område" - besök t.ex. Willys i Mjölby, det är ett område "ngn" har glömt bort.

Det allra "roligaste" med de fula plåthangaren i AGA är att de väl knappast kommer att användas heller. Den sammankoppling med Spårväg City som de byggts för är ju långt ifrån beslutad. Om den ens byggs är högst oklart och beslut om bygge sker tidigast 2020. I så fall blir den klar runt 2030. Med tanke på hur uselt den nya Lidingöbanan fungerar hoppas man ju att det aldrig blir något bygge.
Förslagsvis tar kommunen upp en förhandling med SL om alternativt nyttjande av hangaren under de närmaste åren. Som badhus kanske... Eller varför inte kommunhus under ombyggnaden.