onsdag 5 december 2018 18:15
”… Åtta lite lätt fetlagda män som har sprungit runt och uppehållit en idrottslokal och som har stått med fyrtio ungar som vill in och träna och hänger på låset …”. Ja, precis så uttryckte sig ledamoten Filip Svanberg (M) under Lidingö kommunfullmäktiges möte den 27 november 2018 i debatten om upprustningen av Lidingövallen. Du kan se inslaget på www.lidingo.webbtvkf.se/?20181127 med start vid tidpunkten 41:22 på videon.
Han är ny ledamot och debatterade för första gången. Hans orutin, kanske i kombination med viss nervositet, kan förlåtas. Andra lite mer slipade ledamöter kanske tänker samma tankar, men uttrycker dem inte lika rakt. Lidingö en ”Hälsans ö” råder det enighet om. Det som skiljer majoriteten från oppositionen är hur Vallen och andra idrottsanläggningar ska finansieras.
Oppositionen anser att anläggningarna är en del av infrastrukturen på ön och ska ges bästa möjliga tillgänglighet för alla inklusive föreningarna. Majoriteten anser att föreningarna ska bära sina egna kostnader, men kan tänka sig att ge bidrag för att täcka dem.
Bidrag?! En hörnsten är väl att inte få bidrag utan istället bidra till och inte tära på samhällets resurser? En annan att de totala kostnaderna hålls så låga som möjligt, men med bästa möjliga kvalitet på de verkliga behov som finns bland medborgarna. De behov som är rimliga att kommunen står för.
Tillbaka till frågan om upprustningen av Lidingövallen. Det är viktigt att barn och ungdomar inte utestängs utan tvärtom omfamnas för att ägna sig åt friidrott eller annan idrott. Men det är också viktigt att vi vuxna och veteraner inte slutar att idrotta så länge vi är friska nog för det. Veteraner är alla som har uppnått åldern 35+. Rätt utövad hjälper idrotten oss att behålla en god form oavsett ålder.
Vår ö har en folkmängd på 47185 personer enligt SCB:s statistik för år 2017. IFK Lidingö Friidrott har cirka 1300 medlemmar. Inte illa i en bara medelstor stad. Barn- och ungdomsverksamheten är kärnan, men även tävling på elit- och veterannivå. Ingen behöver ha målet att bli mästare, det räcker med att de har det roligt på sin fritid. De som har talang och är idoga kanske kan bli det och fungera som förebilder för andra. Det är fantastiskt att se aktiviteterna på Lidingövallen, oavsett väderlek, från tidig eftermiddag då barnen kommer för att träna efter skolan, lite senare då ungdomarna kommer då deras skola är över. På kvällen kommer fler ungdomar för att träna och då samtidigt med vuxna och veteraner, kvinnor och män. På helgerna är det aktiviteter från morgon till kväll.
Flera av oss veteraner tränar för att tävla i: VDM, VSM, VNM, VEM och VVM ute och inomhus. Vi lyder under samma friidrottsliga regler som eliten gör. En som är lika viktig för oss som för dem, är att ta avstånd från doping.
Utöver att vi själva tävlar och tränar ställer vi upp som: funktionärer, tränare och ledare på fritiden. Att hjälpa till på Lidingöloppet är obligatoriskt för alla medlemmar i föreningen. Vi står själva för utlägg till: olika typer av kläder för träning och tävling, olika skor för träning ute och inne och speciella för olika grenar, förenings- och deltagaravgifter samt för resor, kost och logi när det är tävlingar på annan ort. För föräldrar till flera barn kan det vara stora utgifter. Även om Lidingö är en stad med landets näst högsta medelinkomst så kan de vara betungande för många familjer, kanske även vissa äldre som bara har en låg pension att disponera.
Friidrottsföreningen bidrar till kommunen genom att hålla barn och ungdomar borta från brottslighet och istället ge dem en meningsfull fritid. Det har nämnts i debatten att kostnaderna för en gängmedlem eller en extremist under en 15-årsperiod ligger mellan 20-30 miljoner kronor för samhället. Deras offers fysiska och psykiska skador kan ju bli livslånga eller i värsta fall vara dödliga och går inte att värdera i pengar.
Om kommunen tar hela kostnaden för att renovera Lidingövallen och också budgeterar för ett bra underhåll av den framöver så blir den en långsiktigt bra investering. Vallen är ju symbolen för ”Hälsans ö” och bör också framstå som det, vilket den inte gör nu. Det är ännu bättre om den också kan komma att stå som en symbol för friidrott i alla åldrar.
Kanske borde kommunen även ”bjuda på” den nuvarande årsavgiften 40 000 kronor med tanke på den socialt viktiga funktion som IFK Lidingö Friidrott har på ön. Det skulle bidra till att friidrotten kunde växa och att de pengarna till exempel istället skulle kunna satsas på: ännu bättre och fler arrangemang för tävlingar och ersätta sliten materiel och utrustning oftare.
Dessutom skulle intresset för friidrott i alla åldrar sannolikt öka och föreningen engagera ännu fler som medlemmar. Fler ungdomar skulle få en meningsfull sysselsättning på sin fria tid men också vuxna och veteraner. Medellivslängden blir allt högre för både kvinnor och män. Håller vi oss i bra form, helst hela livet, så belastar inte vi kommunens budget med behov av vård och omsorg i framtiden.
Till Filip Svanberg vill vi slutligen säga att de lätt fetlagda män som höll ungdomar borta från träning inte kan ha kommit från öns friidrottsförening. De veteraner som vi tränar och tävlar tillsammans med är inte feta och inte heller arroganta. Vi håller inte barn och ungdomar borta från träning, tvärtom vi gör allt för att stödja dem. Det tillfälle du refererar till måste ha varit ett enstaka och någon form av missförstånd eller också i något annat sammanhang än vid Lidingövallen.
Om det nu var lätt fetlagda män du såg träna någonstans så tycker vi att det är bra att de försökte hålla sig i god i form oavsett vad de gjorde. Att koordinera tider för att undvika kollisioner för barns och ungdomars träning borde vara lätt ordnat på den arena det var fråga om.
Ingvar Lindqvist
Bengt O. Hallberg
Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta
Annonser från Google