Debatt: Bostadsmarknaden behöver ökad rörlighet

lördag 5 mars 2016 08:03

Dagens bostadskris löses inte enbart med nyproduktion. Vi behöver också ändra reglerna kring flyttskatterna på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Vi föreslår därför att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Det skriver de båda kristdemokratiska politikerna Caroline Szyber och Carl-Johan Schiller i nedanstående debattartikel.

Trots ett relativt sett högt bostadsbyggande, framdrivet inte minst av en aktiv bostadspolitik från alliansregeringens sida, är det uppenbart att bostadsmarknaden fortsatt är dysfunktionell. De så kallade flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad vilket leder till sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Flyttskatternas utformning försvårar för en fungerande bostadskedja där det går att hitta en bostad för den fas i livet man befinner sig i.

Allt för många uppger idag att de bor kvar i för stora hus just på grund av reavinstbeskattningen. Problemet blir ännu större här på Lidingö än i övriga landet, då våra priserna på våra bostäder är ovanligt höga. I kombination med bland annat låga räntor har detta utbudsproblem medfört att bopriserna drivits upp och att hushållens skuldsättning följt efter. Utvecklingen skapar svårigheter för unga och barnfamiljer att få tag i en bostad, vilket också slår mot tillväxten, till exempel när det blir svårare för företag att rekrytera på grund av bostadsbristen.

Vi menar därför att vi behöver ändra reglerna kring flyttskatterna på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt, som inte skapar otrygghet i boendet. Det är möjligt.

Vi föreslår därför att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras.

I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsränta när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.

För att finansiera den fördyring som det innebär för staten att få in uppskovsränta och större del av reavinstskatten senare än med dagens regelverk, kan räntan för uppskovet höjas något, motsvarande statens kreditkostnad.

Det krävs fler lösningar än endast ökad nyproduktion för att lösa bostadskrisen. Ett bättre nyttjande av det befintliga beståndet skulle vara ett stort bidrag för att fler ska kunna skaffa sig det hem som man drömmer om.
Arbetsmarknaden påverkas också när arbetskraft tvekar inför att flytta till jobb för att prislappen på en flytt blir så markant. Bostadkedjan måste rassla igång igen. Människor behöver ges utrymme att hitta ett boende som de efterfrågar utan att politiken står i vägen.

Vår bild är att det största problemet är när skatten tas ut. En diskussion om en sänkt flyttskatt behöver också föras men vårt förslag skulle vara en snabbare lösning som inte är lika svår att genomföra. Därför menar vi att vårt förslag är särskilt angeläget: det skulle kunna bidra till ökad rörlighet – och göra det på ett statsfinansiellt neutralt sätt.

Caroline Szyber (KD), riksdagsledamot och ordförande i civilutskottet
Carl-Johan Schiller (KD), kommunalråd på Lidingö

Dela Debatt: Bostadsmarknaden behöver ökad rörlighet

Kommentarer