Väder Lidingö

Lidingö onsdag 15 augusti 2018 v. 33

Senaste kommentaren - Se fler

Ulla Byman 14 aug 17:04 om Magplask för majori-tetens simhallsutredning

Utsläppen av renat vatten måste ske längre ut

tisdag 6 februari 2018 00:01

KÄPPALAVERKET. År 2027 är det tänkt att miljökvalitetsnormen (MKN) för Askrikefjärden ska ha uppnåtts. Men miljö- och stadsbyggnadsnämnden på Lidingö ifrågasätter om det är möjligt, så länge som Käppalaverket avloppsreningsverk inte flyttar sina utsläpp av nästan rent vatten betydligt längre ut i skärgården. Vid sitt senaste möte beslöt nämnden att överklaga Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för avloppsreningsanläggning vid Käppalaverket, till Mark- och miljödomstolen.

Käppalaverket i Gåshaga med sin 149,5 meter höga skorsten.Käppalaverket i Gåshaga med sin 149,5 meter höga skorsten.

Vid Käppalaverkets anläggning på Lidingö renas vattnet från 11 kommuner. Om ett par år tillkommer både Österåker och Vaxholm. Det nästan rena vattnet släpps ut i Halvkakssundet på 45 meters djup. Henriksdalsverkets vatten, liksom vattnet från Bromma avloppsreningsverk, släpps ut vid Kastellholmen.

Reningsverken i Stockholm och utsläppspunkterna. Illustration: Svealands kustvattenvårdsförbundReningsverken i Stockholm och utsläppspunkterna. Illustration: Svealands kustvattenvårdsförbund

- Det är anmärkningsvärt att länsstyrelsen inte ställer kravet på Henriksdalsverket att man ska ha en anslutningsledning till Käppalaverket när det blir extra stora dagvattenmängder. Henriksdalsverket måste ibland släppa ut orenat dagvatten, s.k. breddning, vid häftiga regn. Med en ledning till Käppalaverket ökar möjligheten att även detta orenade vatten tas omhand, säger Fredrik Vinstock (M), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden på Lidingö.

För att kunna uppnå en god status för Askrikefjärden har Vattenmyndigheten beräknat att tillförseln av kväve behöver minska med 28 % och tillförseln av fosfor behöver minska med 22 %. Miljö- och stadsbyggnadskontoret anser därför att utsläppen av kväve och fosfor måste minska med minst 28 respektive 22 % för att nå MKN. Men vid t.ex. kraftig nederbörd kan de tillåtna utsläppsmängderna överskridas. Därför anser miljö- och stadsbyggnadskontoret att minskningen av kväve och fosfor måste vara större för att vara säker på att miljökvalitetsnormen verkligen uppnås i Askrikefjärden om nio år.

Så här kommer avloppsvattnet från Österåker och Vaxholm att pumpas. Den röda prickade linjen är en sjöledning, den svarta en bergtunnel och den blå är den befintliga avloppstunneln till Käppala. Illustration: Svealands kustvattenvårdsförbundSå här kommer avloppsvattnet från Österåker och Vaxholm att pumpas. Den röda prickade linjen är en sjöledning, den svarta en bergtunnel och den blå är den befintliga avloppstunneln till Käppala. Illustration: Svealands kustvattenvårdsförbund

När Österåker och Vaxholm kommer med i reningssystemet om några år blir det alltså så att avloppsvatten från Stockholms mellersta skärgård pumpas till Lidingö för att renas, för att sedan släppas ut i Stockholms inre skärgård. Detta vatten kommer sedan att påverka Askrikefjärdens status.

Därför anser nu både miljö- och stadsbyggnadskontoret och miljö- och stadsbyggnadsnämnden att Käppalaförbundet tillsammans med Stockholm vatten och avfall grundligt bör utreda både kostnader för en flytt av utsläppspunkter och av miljökonsekvenserna för inre skärgården och för områden kring tänkbara nya utsläppspunkter, som då alltså bör ligga längre ut i skärgården. En flytt kan t.ex. få positiva effekter för den framtida turistnäringen.

"Det kan till och med vara så att en flytt av utsläppspunkterna är helt nödvändig för att det över huvud taget ska vara möjligt att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna i Stockholms inre skärgård", skriver miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Illustration: KäppalaverketIllustration: Käppalaverket

Dela Utsläppen av renat vatten måste ske längre ut

Kommentarer

Andreas Thunberg, VD Käppalaförbundet 2018-02-08 15:51

Käppalaförbundet är en organisation med stort miljöfokus och anser att det är mycket positivt om utsläppen av näringsämnen till skärgården minskar. Och det är just vad som kommer att ske när förbundets nya miljötillstånd tas i anspråk. Trots en ökad anslutning kommer utsläppen av näringsämnen då att minska kraftigt jämfört med dagens läge, tack vare strängare utsläppskrav och nya reningstekniker, vilket bidrar i positiv riktning för att uppnå en god ekologisk status. Detta gäller även vid en maximal tillståndsgiven anslutning om hela 900 000 personekvivalenter.

Samtidigt visar beräkningar att även ett nollutsläpp från avloppsreningsverken inte är tillräckligt för att uppnå god ekologisk status eftersom andra källor står för merparten av näringsbelastningen. Som exempel kan nämnas att redan nu uppgår reningsverkens samlade utsläpp av fosfor till endast 7 % av den tillförda mängden och denna andel kommer att sjunka när både Stockholm Vatten och Avfalls reningsverk, Henriksdalsverket, och Käppalaverket får sina nya miljötillstånd.

En eventuell anslutning av Österåker och Vaxholm innebär att mindre reningsverk med lägre reningsgrad kan ersättas av Käppalverkets höggradiga rening och på så sätt kan utsläppen till Stockholms skärgård minska. En anslutning medför också att avancerad rening av till exempel läkemedelsrester kan bli möjlig i framtiden vilket inte är fallet i små reningsverk. Utredningar visar på en tydlig miljönytta för regionen vilket ligger som grund för den diskussion som har förts med Österåker och Vaxholm.

Vad gäller frågan om flyttad utsläppspunkt så har denna redan utretts i tillståndsprocessen och avfärdats i ett tidigt skede. Utsläppet från Käppalaverket sker på 48 meters djup i Halvkakssundet där det blandas med en utåtgående ström och inte förrän vid Oxdjupet (vattenförekomsten Solöfjärden) bildas den ytliga strömmen och en potentiell påverkan kan ske. Askrikefjärden påverkas således inte avseende någon av de tillämpliga miljökvalitetsnormerna och en flyttad utsläppspunkt gör därför ingen skillnad.

En anslutning av Henriksdalsverket till Käppalaverket är inte bara praktiskt sett ett nollsummespel (en överföring skulle medföra att samma bräddning sker vid Käppalaverket) utan är inte heller förenlig med vattentjänstlagen då det skulle medföra att Käppalaförbundets medlemskommuner, där Lidingö ingår, bekostar reningen av avloppsvatten från andra kommuner. Lösningen för Käppalaförbundet och Stockholm Vatten och Avfall är istället att införa särskilda reningstekniker som kan hantera de höga flöden som kan uppstå i samband med snösmältning och stora nederbördsmängder. 2019 kommer Käppalaverket att ha sådan teknik installerad och byggnationer pågår även hos Stockholm Vatten och Avfall.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Miljö- och stadsbyggnadskontoret och Miljö- och stadsbyggnadsnämndens yrkan ”att Käppalaförbundet tillsammans med Stockholm vatten och avfall grundligt bör utreda både kostnader för en flytt av utsläppspunkter och av miljökonsekvenserna för inre skärgården och för områden kring tänkbara nya utsläppspunkter” redan har beaktats i tillståndsprocessen.

Kommentera

Fler artiklar från Politik

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser

Annonser från Google